• idag
    10 juli
    14°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    13 juli
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    14 juli
    21°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Felaktiga slutsatser av svenska resultat i Pisa 2018

Debatt
PUBLICERAD:
Översatt betyder det att de resultat som redovisas inte är statistiskt säkerställda utan kan vara orsakade av slumpen eller vara direkt relaterade till bortfallet, skriver Sven Erik Lundin.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Eftersom bortfallet överstiger acceptabla nivåer kan inga statistiskt säkra slutsatser dras från Pisa 2018 avseende skolresultatens utveckling i Sverige, skriver Sven Erik Lundin.

Svar till Anna Ekström och Gunilla Svantorp (NWT 10/12).

Resultaten från den senaste Pisa-mätningen anses visa förbättrade resultat och används för att visa att ”nu har det vänt tack vare lyckade politiska satsningar.” Man skulle förvänta sig att vår skolminister med hela sitt departement skulle göra en noggrann analys av undersökningen innan de uttalar sig.

Om man mer ingående granskar Pisa-undersökningen finner man en del fakta som öppet redovisas och som påtagligt kan ha påverkat resultaten för Sverige. Man konstaterar att Sverige har det högsta (11,09 procent) totala bortfallet av alla deltagande länder i sitt material. ”Det antas att denna ökning i bortfall berodde på en stor ökning av inflödet av immigranter och flyktingar.”

Ett så stort bortfall påverkar påtagligt tillförlitligheten vilket man också poängterar: ”Det krävdes att det totala bortfallet inom ett land var mindre än 5 procent för att säkerställa att, under rimliga antaganden, eventuella snedvridningar i nationella medelvärden skulle hålla sig inom plus eller minus 5 poäng, d v s vanligtvis inom storleksordningen 2 standardavvikelser.”

Översatt betyder det att de resultat som redovisas inte är statistiskt säkerställda utan kan vara orsakade av slumpen eller vara direkt relaterade till bortfallet. Bortfallet beror huvudsakligen på att man inom den skola som blivit slumpmässigt utvald, sorterar bort elever som man av olika skäl bedömer inte ”kunna genomföra undersökningen på ett adekvat sätt”.

Pisas egna regler om bortfall inom utvalda skolor anger att: ”Bortfall av elever inom (undersökta) skolor med intellektuella eller funktionella funktionshinder, eller elever med begränsade språkkunskaper tillåts inte överstiga 2,5 procent av eleverna.” Detta bortfall ”inom skolorna” som deltog i Pisa 2018 var i Sverige 9,84 procent, i särklass högst av alla länder. De flesta länder har ett bortfall på mindre än 2 procent.

Bortfallet skulle möjligen kunna accepteras om det fanns goda, redovisade skäl, att anta att bortfallet var jämnt fördelat mellan låg- och högpresterande elever. Detta är inte fallet med bortfallet avseende Sverige vilket undersökarna konstaterar när man relaterar bortfallet till ”en stor ökning av inflödet av immigranter och flyktingar”.

Om man gör det rimliga antagandet att merparten av eleverna i bortfallet, bland annat på grund av språkproblem, tillhör den grupp som är sämre än genomsnittet i undersökningen förändras resultaten påtagligt.

Om man bortser från det totala bortfallet och antar att de som ingår i det ökade bortfallet mellan Pisa 2015 och 2018 (5,38 procent) tillhör den grupp som presterar de 10 procent sämsta resultaten fås följande utfall: Pisa 2015 jämfört med 2018: Läsförståelse 500–497, matematik 494–495, naturkunskap 493–492.

Om de elever man valde att ta bort från undersökningen tillhörde gruppen med de 5 procent sämsta resultaten försämras siffrorna för 2018 ytterligare.

Eftersom bortfallet överstiger acceptabla nivåer kan inga statistiskt säkra slutsatser dras från Pisa 2018 avseende skolresultatens utveckling i Sverige men det är mer sannolikt att resultaten försämrats än att de förbättrats.

Sven Erik Lundin

Orolig medborgare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.