• idag
    20 sep
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    21 sep
    18°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    22 sep
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    23 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    24 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Gott med mer grymt kött

Ledare
PUBLICERAD:
Inte så grymt.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Mer vildsvinskött på tallriken är en vinst för nära nog alla. Viltkött är ett bra miljöval för konsumenten. Det finns ett behov av att skjuta fler vildsvin, för att minska olyckorna i trafiken och skadorna på lantbrukets åkrar.

Det finns många som drömmer om att i alla fall få delar av sin brödföda från det stora intresset – jakten. För att få fart på försäljningen av vildsvinskött har regeringen uppdragit åt Livsmedelsverket att se över hur regelverken kan förenklas.

Det finns också ett särskilt krux med köttslaget – vildsvin kan vara bärare av trikiner. Därför är det omgärdat med krav på provtagning. Dessutom krävs idag att köttet skall ha hanterats av en särskild typ av slakteri, en vilthanteringsanläggning, för att få säljas vidare till konsument. Dessa krav har lett till höga kostnader.

Det har samtidigt funnits en god poäng med det som annars kan framstå som en överreglering. Vildsvinet var utrotat och sedan återetablerat under de senaste årtiondena. Det här betyder att kunskapen kring hur köttet skall hanteras inte har varit spridd på samma sätt som för annat vilt, varken bland jägare eller bland konsumenter.

Men nu har marknaden mognat till den grad att en avreglering bör genomföras. En förenkling är även vad Livsmedelsverket föreslår, i en rapport som precis har varit ute på remiss (Land Lantbruk 4/12). Bland annat skall det bli enklare för jägare att sälja direkt till konsument. Livsmedelsverket föreslår att en jägare skall kunna sälja motsvarande fem vuxna vildsvin eller sju årsungar per år.

Jägare fäller dock inte enbart vuxna eller årsungar och bara en byråkrat kan uppfatta omräkningen fem mot sju som enkel. Skall det fungera i praktiken måste det vara lätt att göra rätt, som att ett vuxet djur motsvarar två årsungar. Många vildsvin jagas av specialister som ofta fäller betydligt fler än så på ett år, så skall reglerna få ordentligt genomslag behöver nivån åtminstone fördubblas.

Vidare föreslås ett gäng subventioner. Jägare som skjuter och lämnar in grisar till vilthanteringsanläggningar föreslås få en statlig premie. Staten föreslås även subventionera trikinproven.

Att förenkla regelverken är rätt väg att gå. Däremot ter det sig ytterst märkligt att staten skall gå in med subventioner. Skall en väl fungerande marknad för vildsvinskött växa fram är knappast snedvridande bidrag det som behövs. Dessa riskerar i stället att skapa problematiska incitament som riskerar leda till att jägare driver upp stammen för att få premier eller skottpengar.

Det är även märkligt hur staten behandlar olika vilt helt olika. När det gäller älgen tar staten betalt av jägarna genom fällavgifter för varje enskilt djur, för vildsvin skall man istället dela ut pengar. I praktiken en omfördelning från älgrika bygder i norr till vildsvinstäta i söder.

Har staten pengar över för viltförvaltningen vore det i så fall bättre att ta bort fällavgifterna på älg. Eller låta medlen gå till att få de offentliga köken att servera mer vildsvinskött, som är en grymt underutnyttjad naturresurs.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.