Den 26 november i år blev en dag som östemtingen Alf Folmer aldrig kommer att glömma. Då fick han nämligen dricka ”afternoon tea” med norska kungaparet på slottet i Oslo.
- Mina barn trodde det var ett skämt när inbjudan kom, säger han.
Snart 99-årige Alf Folmer är född i Östra Ämtervik och uppväxt i Oslo. Han bor i Saltsjöbaden och har sommarboende i Östra Ämtervik men har de senaste åren tillbringat mycket tid i Oslo. Detta efter att han 2016 kom ut med boken ”Gutten fra sjokoladefabrikken” som handlar om hans uppväxt i arbetarstadsdelen Løkka, där Bergene choklad hade sin väldoftande fabrik. Det har bland annat blivit utställningar, stadsvandringar, tv-framträdanden och en julvideo som vevats flitigt på Youtube. Folmer har på gamla dar blivit en riktig kändis i sitt ena hemland.
- Folk är så snälla och säger så trevliga saker. Det värmer i hjärtat och känns alldeles fantastiskt. Men jag trodde väl aldrig att det skulle föra mig till slottet, säger han.
Brevet kom den 8 november. I ett guldmärkt kuvert låg inbjudan. ”H.M. Kongens hoffsjef har den ære å inby Alf Folmer til afternoon tea på det Konglige slott den 26 november kl 14. Svar sendes innen den 12 november.”
- Jag svarade snabbt och inväntade den stora dagen, men mina barn trodde först att det var ett skämt, säger Alf Folmer.
Han var en av 70 utvalda personer från hela Norge som skulle få hälsa på kung Harald och drottning Sonja den här dagen.
- Vi samlades klockan 13 i drottning Sonjas konsthall, en stor före detta stallbyggnad i anslutning till slottet. Här utställdes den norska kungafamiljens hela historia med föremål och fotografier. Några av de andra gästerna kom fram till mig och sa att de kände igen mig från tv och mina stadsvandringar. Det var fint.
Efter en promenad upp till slottet blev alla registrerade, fick information om slottets historia och att det var fotoförbud.
- En stor besvikelse då det fanns mängder av motiv. Vi fick vandra genom stora delar av slottet med guider. Det var toppenfint och lärorikt.
I en stor sal fick man sedan köa till ett annat rum där kungen, drottningen och prinsessan Astrid stod uppställda för att handhälsa på varje besökare.
- Genom dörröppningen såg man ett hav av fotoblixtar. Meningen med fotograferingen var att varje gäst skulle kunna köpa en bild där han eller hon hälsar på de kungliga. När jag hälsade på kungen passade jag på att ge honom min bok. I boken skrev jag ”Till den Norska kungafamiljen från sjokoladegutten Alf Folmer.”
Efter fotograferingen kom sällskapet in i en stor sal med sju dukade runda bord.
- När alla hade satt sig såg jag att stolen intill mig var ledig. Så kommer en uniformerad man och drar ut stolen och plötsligt står drottning Sonja vid min sida. Alla sätter sig. Drottning Sonja tittar på mig och säger "Det är du som är sjokoladegutten. Jag känner till boken och Bergene. Du bor i Sverige men hur blev du norrman?" Jag berättade att min mor hade lärt sig ”finare matlagning” på hushållsskolan i Karlstad. Hon åkte till Kristiania (Oslo) och fick jobb hos den berömda konstnärinnan Astri Welhaven Heiberg. Sonja säger ”henne känner jag väl. Hon har målat porträtt av mig och kungen". Jag berättade att 1920, när kung Håkon och kronprins Olav kom för att bli avporträtterade, fick mor laga middagsmat åt kung Håkon, kronprins Olav och Astri. Hon fick beröm för maten. Drottningen berättade att hon som barn hade varit i Värmland, men önskade att någon gång få besöka Selmas Mårbacka, berättar Alf.
Han har funderat på varför han fick drottning Sonja som bordsdam.
- Dels var jag den äldsta i församlingen och så kommer jag ju från Sverige. Hon visade stort intresse. Jag berättade att jag som 14-årig chokladgrabb på Oslos största biograf sålde choklad till kronprins Olav, och intervjuade honom för Stockholmstidningen 30 år senare. Det tyckte Sonja var häftigt att höra. Jag hann inte fråga henne om något. Hon ville bara höra mina historier. Jag berättade även om flykten till Sverige under kriget tillsammans med min lärare, arkitekten Arne Korsmo.
Efter musikunderhållning avslutades det hela halv fem med tacktal av drottningen. Men hon hann skicka med en sista påminnelse.
- Ja, hon konstaterade: "När du fyller hundra år får du gratulation från kungen”, säger Alf Folmer.