• idag
    3 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 juli
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 juli
    19°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 juli
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Skyddad skog inte orsak till barkborreinvasionen

Debatt
PUBLICERAD:
Vi kan förstå reaktionen hos enskilda markägare i de fall där ett naturreservat lämnas orört vid barkborreangrepp medan markägaren tvingas hämta ut enskilda angripna träd runt om, skriver Claes Svedlindh och Göran Rune.
Foto: Jessica Gow/TT
Vi ser det som olyckligt att det nu förs en debatt där skulden för barkborrarnas framfart läggs på naturreservaten och annan skyddad skog som biotopskydd och naturvårdsavtal. Det finns ingen forskning som stödjer att så är fallet, skriver Claes Svedlindh och Göran Rune.

Den ovanligt varma och torra sommaren 2018 ledde till omfattande arealer med torkstressade granar och en massförökning av granbarkborrar. Skadornas värde under 2018 och 2019 beräknas till flera miljarder. På landskapsnivå handlar det nu om historiskt höga populationer av granbarkborrar. Under 2019 har angreppen fördubblats jämfört med rekordåret 2018 och är nu så omfattande att det på allvar utgör ett hot mot skogsnäringen.

Vi ser det som olyckligt att det nu förs en debatt där skulden för barkborrarnas framfart läggs på naturreservaten och annan skyddad skog som biotopskydd och naturvårdsavtal. Det finns ingen forskning som stödjer att så är fallet. Naturreservaten är mer att betrakta som små isolerade öar i ett stort produktionshav och förklarar inte den stora skadebilden. Analyser från det hårt drabbade Götaland visar att 97 procent av skogen där granbarkborrar trivs ligger utanför naturreservat och andra skyddade områden.

Att äga skog intill ett angripet naturreservat kan i vissa fall vara ett problem för enskilda skogsägare om angreppet sprider sig. Vi kan förstå reaktionen hos enskilda markägare i de fall där ett naturreservat lämnas orört vid barkborreangrepp medan markägaren tvingas hämta ut enskilda angripna träd runt om. Förklaringen till detta är att skogarna har helt olika mål och syften, tydligt uttryckta i både skogspolitik och miljöpolitik. Produktionsskogen ska i första hand producera virkesvärden medan naturvårdsskogen ska bevara biologisk mångfald så som livsmiljöer, arter och naturliga processer. Därför är förslag på ändringar av lagstiftningen felriktade.

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna arbetar därför intensivt med att minska risken för att de ska drabbas av spridning. Vad som går att göra måste beslutas i varje enskilt fall. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen arbetar redan idag med att avverka skadade skogar där detta är förenligt med områdets naturvärden och beslutade syften. Under 2019 har länsstyrelsernas arbete främst handlat om att avverka gran, använda fällor och att lägga ut fångstvirke. Dessutom har punktinsatser gjorts genom att barka angripna träd. Skogsstyrelsen har använt nästan en miljon kronor för motsvarande insatser.

Naturvårdsverket kommer även i fortsättningen att stödja länsstyrelsernas arbete med medel till åtgärder och dialog med markägare som är grannar till skyddade områden. Skogsstyrelsen satsar samtidigt tre miljoner kronor för liknande åtgärder i skyddade områden.

Granen är det trädslag som är känsligast för storm, brand och granbarkborrar. Vi ser att ett bidrag till en långsiktig lösning ligger i ett klimat- och ståndortsanpassat skogsbruk som satsar mer på tallskogar och lövskogar och ser till att rätt träd planteras på rätt mark.

Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete med skogsnäringen för att i dialog och med kloka avvägningar kunna fortsätta hantera barkborreskadorna. Både i produktionsskogar och i skyddade områden.

Claes Svedlindh

Avdelningschef för naturavdelningen på Naturvårdsverket

Göran Rune

Chef för skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.