Kunskap banar väg för jämlikhet

Ledare
PUBLICERAD:
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson presenterar Pisarapporten.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Tack och lov lutar Pisa fortsatt uppåt. Den sammantagna bilden av svenska elevers kunskapsnivå fick på tisdagen en positiv injektion, i och med presentationen av Pisa-resultaten för 2018.

Svenska elever ligger nu över snittet inom OECD. Studien genomförs vart tredje år på 15-åriga högstadieelevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Dessa resultat kan huvudsakligen tillskrivas alliansregeringen, eftersom Löfvenregeringen inte genomfört några egentliga reformer på området.

Pisaresultaten för både kunskap och jämlikhet har lutat nedåt sedan början av 2000-talet, för att nå som lägst 2012. Men nu går det alltså uppåt igen vad gäller kunskap, men det är desto sämre med likvärdigheten. Även om Sverige i den senaste mätningen tangerar snittet för OECD, har vi jämfört med de nordiska länderna lägst jämlikhet. För S-regeringen, som ofta eftersträvar just jämlikhet, är det onekligen oroande.

Ironiskt nog tar sig ojämlikheten uttryck direkt i elevernas provskrivande för Pisamätningen. Detta eftersom 11 procent av 15-åringarna inte fick göra provet på grund av att de var nyanlända. Även om nyanlända elever inte kan sägas vara representativa för hela den svenska grundskoleutbildningen är de icke desto mindre en del av skolan i dag. Det går därför inte att utgå från att alla elever har utbildats i Sverige sedan första klass. Så ser inte verkligheten ut, men ändå är det mer eller mindre ett sådant scenario som Pisamätningen nu baseras på.

Nog finns det saker att göra när det gäller likvärdighet i svensk skola, vilket utbildningsministern också poängterade på sin pressträff. Men risken med att politikens fokus på likvärdighet ökar är att just kunskaperna faller tillbaka. Trots att en god kunskapsförmedlande utbildning är en förutsättning för att höja de lågpresterande elevernas resultat.

Dessvärre tenderar många insatser för att uppnå enbart en jämlik skola att hämma just ämneskunskaperna – vilket ökar klyftorna mellan skolor och elever. Tidigare i år visade Skolverkets granskning att regeringens statsbidrag för att öka jämlikheten i stället riskerade att göra det motsatta. Detta eftersom ansökningsprocessen är för krånglig och kraven på motprestation för höga för de svagaste kommunerna.

Ytterligare ett exempel är satsningar på att alla elever skall få en egen dator eller surfplatta, vilket ofta motiveras med att det ökar jämlikheten. Den uppfattningen kom dock på skam när Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, nyligen presenterade sin studie (27/11). I den konstateras att datorer till eleverna på det stora hela inte gav någon effekt på provresultaten. I stället syntes vissa negativa effekter för just elever med lågutbildade föräldrar.

Insatser som ensidigt fokuserar på jämlikhet i skolan lär varken göra det eller förbättra Pisaresultaten ytterligare. Fokus för svensk skola måste fortsatt vara ökad kunskap. Då kommer också jämlikheten att följa efter.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.