Klimatkris. Droger. Våld. Fattigdom.
Det är lördag den 20 juli år 2024. Lauren Oya Olamina fyller 15 år och snart ska det liv hon känner rämna.
Lauren bor strax utanför Los Angeles i USA och nästa dag ska hon döpas, även om hon sedan några år tappat sin kristna tro. "Min Gud har ett annat namn", skriver hon i sina anteckningar. För hon har insett det enda bestående är förändring, alltså måste Gud vara förändring – och då går Gud att forma. Jordfrö kallar hon sin mödosamt utformade tankevärld.
Hon cyklar med familjen till kyrkan – en riskabel resa förbi desperata och våldsamma människor som tillbringat natten på gatan. Men alla utgör inte ett hot, inte längre. "Jag såg minst tre som aldrig någonsin skulle vakna igen. En av dem hade inget huvud."
Vatten dyrare än bensin
Det USA Lauren växer upp i präglas av klimatförändringar, ett samhälle i sönderfall, drogmissbruk och ett våld som blir tomt i sin meningslöshet, eller som bara handlar om att överleva dagen.
På natten går det att se stjärnorna igen.
En ny president tillträder – och här blir Butler obehagligt profetisk – en som vill "upphäva 'hämmande' minimilöner och miljö- och arbetsskyddslagar för de arbetsgivare som är villiga att ta sig an hem- och arbetslösa". I företagsägda städer blir människor snart skuldslavar. Polisen är korrupt. Samhällets skyddsnät har slitits sönder
Landskapet är torrt och en ny drog, som får människor att vilja sätta eld på allt, härjar och ödelägger. Vatten är dyrare än bensin, som få använder i Laurens värld. Men som hon konstaterar: "Det är mycket svårare att sluta med vatten."
Första gången på svenska
Det är, märkligt nog, första gången ett verk av mångfaldigt prisbelönta Octavia E Butler (1947–2006) ges ut på svenska. Förlaget Ovipress startades 2016 just för att ge ut hennes verk. Nu finns "Liknelsen om sådden" på svenska, men originalversionen gavs ut redan 1993. Den uppföljande boken, "De levandes böcker", kommer på svenska i december nästa år.
Octavia E Butler var dotter till en städerska och skoputsare och blev en banbrytare inom science fiction-genren, som dittills ofta dominerats av vita män. Hennes huvudpersoner är svarta kvinnor, men persongalleriet i övrigt präglas av mångfald. I "Liknelsen om sådden" blandas svarta och vita med latinos och asiater. Butler ger idén om segregation ett litterärt långfinger.
Laurens familj, och ett antal andra familjer, bor bakom murar för att skydda sitt relativa välstånd från de mindre lyckligt lottade. Men hon beskriver sitt hem som en "... återvändsgränd med en mur runt om". Hon fyller gamla örngott med förnödenheter, gräver ner pengar och försöker väcka familj och grannar. Ingen vill lyssna.
Hennes pappa försöker få henne att använda en lugnare ton, att sluta skrämma upp folk. "'Men pappa, det är som att ... som att strunta i att det brinner i vardagsrummet för att vi är i köket och husbränder är för läskiga att prata om'." Se där en retorik som känns igen från en driftig tonåring i våra dagar. Men pappan försöker ändå stötta sin dotter.
"Jag hatar Gud"
En natt en tid efter att pappan försvunnit spårlöst tar sig inkräktare igenom murarna, plundrar och sätter eld på allt de kommer åt. Lauren är den enda i familjen som överlever. Hon har sina fröer, pengar och anteckningar. En pistol tar hon från en grannes döda kropp. Hon skriver: "Gud är förändring. Jag hatar Gud." Med en tonårings hela anspråk, allvar och envishet gör hon som så många andra och börjar gå norrut. I landets norra delstater, eller i Kanada, kan det finnas jobb, riktiga jobb som ger lön.
Hon får snart sällskap av två av sina överlevande grannar. Det är ingen enkel vandring norrut, för att överleva måste de själva döda när de blir angripna. "Jag har hört 'Du skall icke dräpa' hela mitt liv, men när man måste dödar man", skriver Lauren. Med tiden växer den lilla gruppen med män, kvinnor och barn av alla tänkbara ursprung.
Lysande enkelhet
Gradvis börjar Lauren dela med sig av sina tankar om Jordfrö. De debatteras livligt, alla är inte övertygade, men det behövs inte heller. Ofta tar tankarna spjärn mot den kristendom Lauren växte upp med, men Jordfrö är en helt egen skapelse, sprungen ur omständigheter som ingen ung människa borde behöva uppleva.
"Liknelsen om sådden" är en mörk och våldsam skildring av en möjlig framtid, berättad med ett språk som är lysande i sin enkelhet. Men här finns ett hopp om något bättre. Inte minst i den komplexa Lauren, med sin obändiga handlingskraft. Hon griper tag i läsaren genom sin förmåga att ständigt försöka. Igen och igen och igen. Här finns ett utopiskt och inspirerande frö i en mörk tid. För även om vi inte ser förändring som Gud så formar vi vår omvärld, och då går det att välja en annan väg.
Fotnot: Citaten ur boken är hämtade ur Lina Johanssons översättning.