Oseriöst om skolan av SD

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
I går presenterade Sverigedemokraterna ett åtgärdspaket för ordning och reda i skolan, men det är oklart om Jomshof och SD har gjort sin hemläxa.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
I dag presenteras resultaten av den senaste Pisa-undersökningen. I går presenterade Sverigedemokraterna ett åtgärdspaket för ordning och reda i skolan. Det är dock svårt att se hur SD:s egna förslag ska uppnå detta.

SD:s Richard Jomshof lanserar i en debattartikel i Svenska Dagbladet (2/12) åtta förslag för en stärkt skola som också kan rå på de långsiktiga integrationsproblem som vi står inför. Det är en god ansats, huruvida man når upp till det är en annan femma. Det är över huvud taget oklart om Jomshof och SD har gjort sin hemläxa.

Två av förslagen förefaller redan vara genomförda. Det gäller att det ska finnas en möjlighet att tvinga elever att gå om en årskurs samt att nyanlända ska placeras i förberedande klasser innan de integreras i den ordinarie undervisningen. Skolförordningen stadgar att rektor får besluta att en elev inte ska flyttas upp till nästa årskurs om det är bäst för elevens utveckling. Jomshof skriver att det ska ske när det är ”nödvändigt för att eleven ska kunna tillgodogöra sig läsårets kunskap”. Skillnaden är inte uppenbar och sannolikt inte heller avgörande.

Nyanlända placeras redan nu i förberedande klasser där de tillbringar upp till två år främst med att lära sig svenska, vilket är exakt vad SD föreslår.

Förslagen om möjlighet att införa skoluniform och stärka lärares och rektorers befogenheter är goda men långt ifrån unika för SD. KD föreslog redan 2005 att skolor ska få ha obligatorisk skoluniform om de så vill och KD i Stockholms stad driver frågan alltjämt. Förslaget om befogenheter kunde lika gärna stå med i en debattartikel från Liberalerna, Kristdemokraterna eller Moderaterna. Detsamma gäller förslaget om ökat kunskapsfokus.

Sverigedemokraterna föreslår att särskilt problematiska elever ska sändas till statliga internat. Eleverna i fråga är de extra problematiska, de som är en allvarlig risk för andra elever och skolans personal eller som har dömts för brott. De statliga internaten ska enligt förslaget präglas av ”disciplinär pedagogik, tydliga regler och värdefostrande verksamhet”.

Alla elever kan inte hanteras inom ordinarie utbildningsutbud. Skolplikten innebär att det offentliga ändå har ett ansvar för dem. Möjligen kan förslaget innebära att riktigt störande elever flyttas från den vanliga skolan vilket inte vore utan fördelar. Men det finns påtagliga avigsidor.

Förslaget har närmast karaktär av en social tvångsåtgärd. Inte nog med att eleven ska skiljas från sin sociala umgängeskrets, den ska också separeras från sin familj. Det är ett statligt omhändertagande. Hur har SD tänkt att detta ska fungera mer precist? Att skolan dessutom ska fungera värdeförmedlande, det vill säga uppfostrande, är inte heller strikt önskvärt. Skolan bör fokusera på att förmedla kunskap samt upprätthålla den disciplin som behövs för att skolan ska fungera väl. I övrigt är uppfostran och värdetradering något som ska ske i familjen.

SD föreslår självt att skolan ska fokusera på kunskap, inte andra uppgifter. Ändå verkar partiet föreslå just det. När dessutom en så genomgripande reform som omhändertagande av elever som ska placeras i statliga utbildningsinstitutioner behandlas i förbifarten ger det inte ett seriöst intryck.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.