Makten framför allt

Ledare
PUBLICERAD:
Partiledaren Stefan Löfven (S) med sin partisekreterare Lena Rådström Baastad (S).
Foto: Filip Erlind/TT
En ny mellanvalsstrategi skall rädda krisande Socialdemokraterna. Det är i vart fall partiets förhoppning. Planen är framtagen av den hårt kritiserade och i huvudsak osynlige partisekreteraren Lena Rådström Baastad.

Mellanvalsplanen klubbades på fredagens möte med partistyrelsen. Detaljerna är inte kända men Rådström Baastad säger till TT att hon själv måste kliva fram och att partiets statsråd måste lyckas representera både regeringen och partiet samtidigt.

Grunden för det hela förefaller alltså vara missuppfattningen att det är regeringen som har ingått januariöverenskommelsen. Så är det inte. Det är en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna som lade grunden för att de två första skulle kunna bilda regering. Regeringen är bara bunden av överenskommelsen på grund av att partierna i den är det. Detta enkla faktum minskar faktiskt utrymmet för S och MP att driva en annan politik.

Det stora problemet för Socialdemokraterna är dock inte januariöverenskommelsen (Jöken) utan partiets brist på politik. Det gäller i stort som i smått. Den senaste veckan har visat bortom all önskvärd tydlighet att regeringen inte har någon aning om hur den skall få bukt med gängkriminaliteten och det grova våldet. Att statsministern hänvisar till läsa-skriva-räkna-garantin i sammanhanget är närmast en parodi på en dålig regering. Dessvärre är det verkligheten vi lever med.

S klarar heller inte av att sätta ned foten i migrationsfrågan. När justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) fick frågan om S vill ha en stramare migrationspolitik svarar han att partiet vill ha en politik ”som fungerar över tid”. TT:s reporter frågar om det inte är otydligt, Johansson svarar att det tycker han inte.

Regeringen skall i enlighet med Jöken ta fram en ny skyddsgrund för att fler skall kunna få asyl i Sverige. Samtidigt försöker S gång på gång få det att framstå som om partiet vill ha en mindre migration. Det avgörande i sammanhanget är att det aldrig sägs hur.

Listan över propositioner som skall behandlas under hösten innehöll ingen från kultur-, närings- eller arbetsmarknadsdepartementen. Miljödepartementet har en proposition med egen politik. I slutet av oktober framkom att utbildningsutskottet inte hanterat ett enda förslag om grund- och gymnasieskolan på ett halvår och att utskottets möten fått ställas in på grund av bristen på ärenden från regeringen.

Det är med andra ord inte så konstigt att de socialdemokratiska ministrarna främst har hängt upp sig upp innehållet i Jöken istället för att prata om vad man själva vill göra. Det finns helt enkelt ingen politik kvar i S längre. Det stora statsbärande partiet går mot att bli nollfrågeparti.

Detta är bristen med mellanvalsstrategin. Socialdemokraterna vill ingenting längre, utom att ha makten. Därför kommer strategin inte att fungera. S kommer att fortsätta att tappa i opinionen och förr eller senare se sig omsprungna av Sverigedemokraterna, både i LO och bland väljarna i stort. Fler än Rådström Baastad lär få se sig om efter nya jobb då.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.