Mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det är den yttersta konsekvensen av ett könsbaserat förtryck, skriver Elisabeth Björk och Hans Olsson.
Under 2018 miste 22 kvinnor i Sverige livet till följd av dödligt våld i en pågående eller tidigare parrelation. Det var en fördubbling mot året innan.
Majoriteten av utsatta för våld i nära relation är kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det är den yttersta konsekvensen av ett könsbaserat förtryck, där dödligt våld har varit utgång för 22 kvinnor under 2018. Statistiken visar att det finns många kvinnor som lever med våldet som en del av vardagen. Internationellt uppskattas var tredje kvinna bli utsatt för någon form av våld i nära relation någon gång under sin levnadstid.
Våldet i en nära relation skiljer sig markant från våld som kommer från en för offret okänd gärningsman. Det präglas av upprepat våld, långvarig rädsla, förnedring, manipulation som bryter ner henne under lång tid, får henne att ifrågasätta sig själv och hennes gränser. Att brottsoffret har en relation till gärningsmannen är en försvårande faktor. Det gör att hon agerar väsentligen annorlunda än när gärningsmannen är okänd eller när motiven bakom våldet relaterar till icke-personliga omständigheter.
Det är mot denna bakgrund som statens förebyggande och bekämpande ansvar har kommit att bli mycket långtgående. Sverige har genom ratificeringen av bland annat Europakonventionen, CEDAW och Istanbulkonventionen juridiskt förbundit sig att förebygga och motarbeta våld mot kvinnor. Kvinnor och barn som utsatts för våld har också rätt till skydd och stöd av samhället, rätt till att återigen få leva ett liv fritt från våld. Det är statliga åtaganden att arbeta förebyggande, att tillse att det finns straff och påföljd för brotten.
22 mördade kvinnor är ett misslyckande att leva upp till detta. Det finns studier som påvisar att det finns allvarliga brister i hanteringen av våld i nära relationer. Åklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten granskat 400 slumpmässigt utvalda utredningar om våld i nära relationer. Studien visade att i 43 procent av fallen där förhör borde ha ägt rum har detta inte skett. Den visar också att allt färre förundersökningar leder till åtal.
En rapport från expertgruppen mot våld i nära relationer och våld mot kvinnor som lyder under Europarådet (GREVIO) visar att trots att regeringen antagit lämplig lagstiftning som syftar till att förebygga våld i nära relation och skydda brottsutsatta så tillämpas inte lagstiftningen i praktiken. Flera förbättringsåtgärder som de föreslår behövs göras snarast, bland annat gällande avsaknaden av formella rutiner och bestämmelser för ett systematiskt samarbete mellan offentlig, vård- och rättstillämpande sektor i frågan om våld i nära relationer. Polismyndigheten uppmanas att omedelbart stärka resurserna kring utredningsprocessen i våld i nära relationer.
Så grunden finns. Bestämmelserna är påskrivna. Nu måste samhället bara leva upp till det. Göra så att praktiken stämmer överens med teorin. Att kvinnors rätt att få leva ett liv utan att utsättas för våld är något som vi faktiskt närmar oss. Dag för dag, steg för steg.
22 kvinnor mördades 2018. Det är ett svek från samhället. Det är 22 kvinnor för mycket. Det är dags att Sverige lever upp till alla de lagar, förordningar och konventioner som vi förbundit oss att efterleva. Mäns våld mot kvinnor måste upphöra, och ingen mer ska behöva mista livet.
Elisabeth Björk
Ordförande, Alla Kvinnors Hus Karlstad
Hans Olsson
Ordförande, Agera Värmland