Värdesätt duktiga politiker

Signerat
PUBLICERAD:
För att undvika det bör arvoden till förtroendevalda inte vara alltför mycket lägre än vad duktiga personer kan få i lön på annat håll, skriver Agnes Karnatz.
Foto: Maja Suslin / TT
Den politiska elden betalar inga räkningar, och för den med kompetens nog att få ett välavlönat jobb på annat håll kan ett alltför lågt arvode fälla avgörandet, skriver Agnes Karnatz.

Vad är en förtroendevald politiker värd? När det gäller kommunstyrelseordföranden är svaret ungefär 64 000 kronor i månaden, och för regionstyrelseordförande 78 000 kronor – även om det såklart varierar stort på olika platser. Det säger åtminstone rikssnittet i respektive kategori, enligt en sammanställning i Dagens Samhälle (7/11). Arvodet för en riksdagsledamot ligger däremellan, på 66 900 kronor.

Genomsnittet för arvodena är knappast anmärkningsvärda i sig. Det är inte heller konstigt att de högsta tjänstemännen, direktörerna i kommun respektive region, tjänar mer än politikerna. Duktiga direktörer är eftertraktade och de drar tunga lass som lönen behöver motsvara. Däremot är det oroande hur mycket större skillnaden mellan politikernas och direktörernas löner har blivit.

Regiondirektörerna tjänar i snitt 95 procent mer än de högst uppsatta politikerna, regionstyrelseordförandena. Det är tio procentenheter mer än för tre år sedan. I kommunerna är löneskillnaden mindre mellan direktörer och styrelseordföranden, 45 procent, men också där har den vuxit. Dessa löneskillnader kan dock variera stort. I Linköpings kommun skiljer 67 000 kronor, medan det i Hjo skiljer 4 600 kronor. På regionsidan är den största skillnaden i Västra Götaland, där direktören tjänar 103 000 kronor mer i månaden än styrelseordföranden.

Bakom politikernas löner finns en betydligt större försiktighet än när det gäller direktörerna. Ingen förtroendevald vill anklagas för att roffa åt sig av skattebetalarnas pengar. Politikerna förväntas brinna för att göra samhället bättre, och ska således inte lockas av höga löner. Det kan tvärtom vara meriterande att göra mycket jobb för lite pengar.

Även om politiker bör brinna för sin sak är det dock få personer som inte har några andra konkurrerande intressen eller åtaganden. Den politiska elden betalar inga räkningar, och för den med kompetens nog att få ett välavlönat jobb på annat håll kan ett alltför lågt arvode fälla avgörandet. Särskilt eftersom ett politiskt heltidsuppdrag ofta kräver mer än ett vanligt arbete, både i form av tid men också risk att exempelvis utsättas för hot. Enligt Brottsförebyggande rådets senaste undersökning utsattes 30 procent av landets förtroendevalda för hot under 2018.

Risken är då att det inte är de mest kompetenta politikerna som faktiskt tar de högst uppsatta posterna i kommun eller region. För att undvika det bör arvoden till förtroendevalda inte vara alltför mycket lägre än vad duktiga personer kan få i lön på annat håll. För att uppnå det utan att det drabbar andra offentliga utgifter vore det rimligt att minska antalet arvoderade förtroendevalda i kommun, region och även riksdag. På så vis kan färre politiker få en större bit av kakan var, som motsvarar deras verkliga arbetsinsats.

Visst finns det politiker som missköter sina uppdrag och som invånare ogärna belönar med höga arvoden. Men för att i stället säkra fler kompetenta personer på posterna krävs att de också får ordentligt betalt.

Agnes Karnatz

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.