Ta täten för tillträdesförbudet

Ledare
PUBLICERAD:
Bekämpa butiksrånen.
Foto: Andreas Hillergren / TT
Regeringens oförmåga att hantera problemet med de ständigt ökande butiksstölderna samt den ökade otryggheten för butikspersonalen är oacceptabel. Kristdemokraterna gör rätt som vill runda regeringen.

Det duger inte att vänta 20 år på att de fagra löftena om fler poliser skall ha realiserats. Det krävs fler åtgärder. Situationen är redan alldeles för långt gången.

Svensk Handels trygghetsbarometer som redovisades i september visade att mer än var fjärde butik utsätts för stölder varje vecka. Och att bara var tredje stöld polisanmäls eftersom handlarna har insatt att det sällan ger något.

Mellan 2016 och 2018 har svinnet i butikerna ökat med över en miljard kronor. Allt oftare är det vaneförbrytare som står för stölderna. Butikspersonal från hela landet vittnar också om att attityden har blivit råare. Hot om våld och våldtäkter är vardag och faktiskt våld förekommer också. Många butiksarbetare är rädda för att de skall se någon stjäla eftersom de då känner sig tvungna att ingripa, och de vet att det som allra bäst blir en otrevlig historia, i värsta fall en förödande.

Handeln lägger också allt större resurser på egna säkerhetshöjande åtgärder. 2016 lade en genomsnittlig dagligvarubutik 528 000 kronor per år i på sådana åtgärder. 2018 var det 624 000 kronor. Det är en årlig kostnadsökning på närmare tio procent. Under samma period gick sällanköpshandelns genomsnittliga kostnader för säkerhetshöjande åtgärder upp från 103 000 till 190 000 kronor. Sammantaget lägger handeln 13 miljarder kronor per år på brottsförebyggande åtgärder. Det är en halv Polisbudget.

Det finns redan ett förslag på regeringens bord om att låta exempelvis butiker porta personer som stjäl eller hotar personal och andra kunder. Remissinstanserna lämnade sina synpunkter på förslaget redan i mars i år. Ändå händer ingenting. Det är ytterligare ett tecken på regeringens handlingsförlamning när det gäller att ta itu med brottsligheten. Det är inte ett prioriterat område, det är knappt ett område alls.

Regeringen är dock inte högsta instans för detta. Det är riksdagen som stiftar lag. Det som vanligen hindrar riksdagen från att på eget bevåg stifta lag är att den saknar resurser att bereda förslagen ordentligt. Detta skulle tämligen enkelt gå att ordna genom att partierna själva städslar ett par skickliga beredningsjurister för att utforma kvalitativa lagförslag. De partier som utgör del av regeringsunderlaget kan misstänkas ha ett försvinnande intresse av detta, men för oppositionen skulle det utgöra ett mycket kraftfullt vapen. Väsentligen mer så än den bombmatta av tillkännagivanden som kännetecknar svensk politisk opposition.

I bland annat detta fall finns dock förslaget färdigt och väntar bara på att någon skall genomföra det. Det finns en risk att det inte är perfekt, men det är bättre att genomföra det och justera det i efterhand än att sitta på händerna och se på när stölderna fortsätter att öka och när butiksanställda snart inte vågar gå till jobbet längre.

Kristdemokraterna har gett regeringen till jul att lägga fram förslaget för riksdagen. Annars ämnar KD göra det självt. Det vore ett gott första steg i att formera en handlingskraftig opposition. Det finns inget skäl att fortsätta vänta på att den här regeringen skall göra något.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.