Att transpersoner lider av psykisk ohälsa har flera studier visat, men kön till att få rätt hjälp är mycket lång.
Nu inrättas en ny tjänst i Region Värmland för att förbättra transvården i länet.
Fram till 2013 remitterades cirka 10-15 personer per år från värmländsk sjukvård till Uppsala för utredning av könsdysfori (se ordlista).
Nu är det närmare 60 personer per år som vill få en utredning.
Ingrid Kihlsten som är folkhälsostrateg med inriktningen sexuell, reproduktiv hälsa och rättigheter i Region Värmland, kan ge några förklaringar till ökningen.
– Fram till 2013 fanns det ett krav på att personer som vill ändra könstillhörighet måste vara steriliserade. Att kravet nu är borta gör att stigmat försvinner och det blir en större acceptans för den här gruppen och deras behov av vård. Kunskapen och acceptansen har även ökat i stort under de senaste åren.
****
Kalle, 67: "Jag är en äkta gôbbkärring"Solveig, 58, ångrar att hon blev SonnyJonas, 45: "Det känns som puberteten 2.0"***
På grund av ökningen och det komplexa vårdbehovet behöver man förbättra transvården i länet. Förutom utbildning för vårdpersonal inrättar Region Värmland även en ny tjänst som ska finnas på plats efter årsskiftet.
– Det är en stödfunktion för transpersoner i hela länet som genomgår en könsidentitetsutredning, både innan, under tiden och efteråt. Den funktionen ska vara navet i Värmland som kan se till att vården blir mer sömlös för transpersoner, säger Ingrid Kihlsten.
Det är mycket långa väntetider att ens få bli utredd om man ska få någon vård. Därför vill Region Värmland öka samordning och koordinering av vården.
– Numera är inte transsexualism eller könsdysfori en psykiatrisk diagnos. Studier visar att det inte går att psykologisera bort känslan av att tillhöra fel kropp. Det som ger störst hälsovinst är att få hjälp att korrigera kroppen. Och det är individuellt vilken typ av insatser det kan handla om, säger Ingrid Kihlsten.
– Vi har ett stort arbete att göra i samhället så att människor bemöts för den person de är. Det är till exempel bättre att fråga vilket pronomen de använder om sig själva i stället för att anta och det blir fel, fortsätter hon.
Fler flickor
Barn och unga som söker vård på BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, för könsdysfori kan möta kuratorn Caroline Skagersten.
– Det har hänt mycket de senaste åren och vi ser en kraftig ökning av sökande. Flickor med någon form av autism dominerar så vi måste titta på övriga diagnoser. Nu gör vi en bredare bedömning här innan vi skickar vidare och de har kvar kontakten med oss på BUP om de behöver det, säger hon.
Hon möter en bred grupp som kan komma från barnavårdcentralen eller en ungdomsmottagning.
– På grund av att suicidrisken är 50 procent högre i den här gruppen gör det att insatser för dem är nödvändigt hos oss på BUP. I övrigt sker processen sker långsamt för att ge rätt behandling till rätt patient. Det är inte en quick fix att genomgå en könskorrigering, och det botar inte andra psykiatriska tillstånd som ångest eller depression. Det har varit en bortglömd grupp som får ta mer plats i dag, det behöver de för att inte behöva lida individuellt i det tysta.