Folkbildningen kan och vill bidra till hållbarhetslyft

Debatt
PUBLICERAD:
Studieförbundet Vuxenskolan i Värmland hade under 2018 nästan 10 000 personer i olika typer av folkbildningsaktiviteter, skriver Ulf Jonsson och Katja Berglund.
Foto: Jenny Allvin
Hållbarhet handlar om att tänka på hur det vi gör påverkar människor och miljö på längre sikt, hur vi hushållar med våra resurser, skriver Ulf Jonsson och Katja Berglund.

Vi ser hur behovet av kunskap, bildning och samtal växer och vi vet att det finns en vilja hos många människor att göra mer för hållbar utveckling. En undersökning som vi Studieförbundet Vuxenskolan låtit Kantar Sifo göra visar att sju av tio vill öka sin kunskap om hur de kan utöva praktisk hållbarhet i vardagen och sex av tio instämmer starkt i påståendet ”Jag vill bidra mer till en hållbar utveckling än vad jag gör idag”.

Hållbarhet handlar om att tänka på hur det vi gör påverkar människor och miljö på längre sikt, hur vi hushållar med våra resurser. Vi pratar om social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet på alla nivåer, om överlevnad för framtida generationer. Frågan bryter nationsgränser men är i högsta grad en fråga om ett lokalt ansvarstagande. Hållbarhet berör oss såväl i vår vardag som i vår roll som världsmedborgare.

Kommunerna pekas ofta ut som nyckelaktörer i arbetet för hållbar utveckling. Men för att lyckas krävs även folkligt engagemang. Studieförbundet Vuxenskolan i Värmland hade under 2018 nästan 10 000 personer i olika typer av folkbildningsaktiviteter. Folkbildningens grund är att det är fritt och frivilligt, att alla är delaktiga och lär av varandra. Det i kombination med att vi ger möjlighet till möten kring frågor som är nära, som berör och är relevanta ger oss en unik plattform.

Vi ser att antalet deltagare i biodling ökar mer än någonsin och ämnen som handlar om att ta tillvara gammal hantverkskunskap och återbruka ökar i popularitet. Vi stöttar och utvecklar även föreningar och ser hur vi får ett engagemang när det gäller frågor som ger människor möjlighet att påverka sin närmiljö.

Stora komplexa utmaningar kräver samarbete där olika aktörer bidrar. Det handlar om att kunna sätta in hållbarhetsfrågan i ett större sammanhang och samtidigt bryta ner den till en vardaglig begriplighet. Förmågan att omvandla kunskap till handlingskraft är avgörande. Men också att kunna samla många goda krafter i arbetet med att skapa ett hållbart lokalsamhälle som ger framtidstro.

En aktiv folkbildning är en av dessa krafter som behövs i lokalsamhället. Den är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Folkbildning främjar ett hållbart samhälle. Mer än en miljon människor deltar varje år i folkbildande verksamhet runt om i landet. Vi har konkret cirkelmaterial för att prata hållbarhetsfrågor förutom att vi har vårt breda utbud av cirklar från ”lätt internet” till ”syrning av grönsaker”.

Det som gör studieförbunden till en lämplig samarbetspart för kommuner, det privata näringslivet och för andra föreningar är den enorma bredden och lokala närvaron studieförbunden och SV Värmland har. Vi finns, vi kan och vill utforma en nydanande modell för samverkan där studieförbundens folkbildande verksamhet kan bidra till det som kommuner och myndigheter förväntas göra. Vi kan fylla behov av insatser för lokal hållbar utveckling genom att erbjuda invånare folkbildningsinsatser som vi utformar tillsammans, lokalt.

Kunskapsspridning och mötesplatser för samtal och handling är viktiga när medborgarna vill bidra till hållbar utveckling. Studiecirkeln är ett utmärkt verktyg. Den är tillräckligt stor för att skapa dynamik och samtidigt liten nog för att ge plats åt alla. Låt oss tillsammans genomföra ett hållbarhetslyft!

Ulf Jonsson

Ordförande, Studieförbundet Vuxenskolan Värmland

Katja Berglund

Avdelningschef, Studieförbundet Vuxenskolan Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.