Verklighetens kristdemokrater

Ledare
PUBLICERAD:
Lita på Ebba Busch Thor.
Foto: Pontus Lundahl/TT
I dag inleds Kristdemokraternas riksting i Umeå. På programmet står bland annat att i stora delar kodifiera den omsvängning – högergir skulle en del kalla det – som partiet har gjort på senare tid under Ebba Busch Thors ledarskap. Det är också en omsvängning som gett opinionsmässig utdelning, och som gjorde att KD spurtade rejält i valet förra året, och som gjort Busch Thor till Sveriges mest populära partiledare.

Så var det inte i början av hennes partiledartid. Då var hon bakbunden av personer i ledningen som inte delade hennes synsätt, och som bromsade den nödvändiga förnyelsen. Det var en ohållbar linje som skulle ha kastat partiet ut ur riksdagen. Få väljare verkade också uppskatta ännu ett snällistisk parti, men det bekymrade inte partivänstern. Och än har den inte gett upp.

Inför rikstinget så har partistyrelsens majoritet signalerat ett antal förändringar av bland annat migrationspolitiken i mer stram riktning. Det rör till exempel familjeåterförening, där man nu vill fatta beslut om att det skall ställas försörjningskrav. Så sent som i somras tyckte man annorlunda, men det var då det. Om man inte var mogen för det då eller om det är verkligheten gjort sig påmind spelar mindre roll. Förändringen är nödvändig.

Utan skärpta krav när det gäller familjeåterförening för migranter så kommer Sverige att fortsätta att utgöra ett stort lockbete. Under krisåret 2015 tog lilla Sverige emot 36 procent av alla ensamkommande asylsökande. Ofta fungerar de som så kallade ankarbarn (som kanske inte alltid heller är just barn, alltså under 18 år) för att sedan kunna se till att deras familjer, föräldrar och syskon, också kan komma. Vi har ett system som aktivt uppmuntrar till familjesplittring genom att unga människor (oftast män och pojkar) skickas ut på farofyllda resor, utlämnade åt hänsynslösa människosmugglare, för att försöka ta sig till Sverige.

Det är bland annat sådana argument som partistyrelsen anför, liksom att vår mottagningskapacitet slagit i taket att ytterligare för många asylsökande skulle försvåra en redan ansträngd integrationspolitik. Migration och integration hör ihop, och för att åtminstone försöka klara av att integrera alla som redan är här så kan vi under överskådlig tid inte ta emot särskilt många fler.

Detta har nu föranlett protester från ett antal kritiker i KD, som i en debattartikel i Dagens Nyheter (6/11) går till storms mot den nya linjen, och de hoppas få gehör för sin åsikt på rikstinget. Ebba Busch Thor och partiledningen å sin sida tror att de har en bred majoritet bakom sig, och hade de inte haft det så skulle de nog knappast ha lagt fram förslaget. Ändå är det frapperande många tunga namn bakom protesterna, inklusive Lars Adaktusson och förre partisekreteraren Acko Ankarberg Johansson.

Förmodligen kommer ändå verklighetens kristdemokrater att vinna på rikstinget. Annars kommer trovärdigheten för KD:s nya linje att få sig en allvarlig törn. Striden om vilket parti som KD skall vara borde vara avgjord vid det här laget. Det är den nya och mer konservativa högerlinjen som visat sig framgångsrik och om det inte passar så kanske man kan fundera på om man passar i partiet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.