Skoghall släpper ut mest – men mindre än förr

Stora Ensos kartongfabrik på Skoghall släpper ut mest fossil koldioxid i Värmland. Men utsläppen har minskat med över 20 procent på tio år, medan produktionen har ökat.

På Skoghalls bruk gjordes 780 000 ton förpackningskartong förra året.

– Oavsett var man kommer i världen är var sjätte kartongförpackning som innehåller något flytande producerad i Skoghall, säger brukets miljöchef Margareta Sandström.

I fjol släppte fabriken ut knappt 49 800 ton fossil koldioxid, från mesaugn och ångtillverkning vid start och stopp av driften. Utsläppen från förnybara källor är runt 900 000 ton.

– Så länge vi sköter om skogarna har vi till och med en positiv tillväxt i skogen som binder mer koldioxid än vi tar ut. Den koldioxiden är del i ett naturligt kretslopp, till skillnad från den fossila, säger Ola Svending, som jobbar med affärsutveckling inom cirkulär ekonomi på fem av bolagets bruk.

Utsläppen minskar

De fossila utsläppen minskar. Mellan 2008 och 2018 med drygt 20 procent. Mellan 2005 och 2006 var minskningen än större: från knappt 237 000 ton till drygt 136 000.

– Vi köpte en ny återvinningsprocess, en ny sodapanna, en ny indunstning, säger Hans Olsson, som jobbar med teknik och investeringar.

Mycket av oljan fasades ut. Samtidigt har produktionen ökat.

– Det är en ganska viktig sak, att vi kan producera mer kartong och samtidigt minska våra utsläpp. Och när vi producerar mer kartong kan vi ersätta mer plast, som har värre påverkan. Plastflaskorna är vår största konkurrent på marknaden, säger Ola Svending.

Han och miljöchefen Margareta Sandström pekar också på att bra förpackningar minskar matsvinn, som också orsakar växthusgasutsläpp.

Till vätskekartong får bara nya fibrer användas. Men vätskekartongen kan återvinnas, upp till sju gånger. Veden som används är norsk eller svensk, liksom större delen av den inköpta massan. En mindre del kommer från Finland, Baltikum och en, enligt företaget, noga kontrollerad eukalyptusplantage i Brasilien. Behovet av eukalyptus minskar och enligt Ola Svending återplanteras regnskog på hälften av arealen.

Kräver investeringar

För att bli helt fossilfria krävs investeringar i en ny mesaugn. Den som finns börjar bli till åren, men något beslut om en ny är inte fattat än. Mesaugnen är en viktig del i återvinningen av de kemikalier som används i processen.

– När man köper en ny eldar man inte den med olja längre, säger Hans Olsson.

Ett sådant byte skulle minska utsläppen med runt 60 procent och i bästa fall rå på en del av dem som blir kvar, eftersom en ny ugn troligen skulle ge mindre störningar i produktionen och oljan används vid start och stopp.

Företaget har just beslutat om att lägga 230 miljoner på bättre vattenrening i Skoghall, men lokalt fortsätter man trycka på för en ny mesaugn.

I fjol hade fabriken i Skoghall ett överskott på drygt 120 000 utsläppsrätter.

Vad gör ni med dem?

– Vi får överskott tack vare de investeringar vi har gjort. Hade vi legat kvar på 2005 års nivå hade vi inte fått några över. Vi använder medlen för att täcka investeringar och som ett stöd att ta nästa steg, säger Hans Olsson.

Utsläppsrätter omfördelas också inom företaget.

I dag fångas ingen koldioxid från bruket in, men enligt ett inslag i Sveriges Radio P4 Gävleborg ska Stora Enso undersöka om det går att göra det vid fabrikerna i Skoghall och Skutskär.

Till 2030 har företaget som helhet målet att minska de fossila utsläppen med 31 procent. Något mål om att bli helt fossilfri ett visst år finns inte. Men Margareta Sandström har ett personligt mål.