En vittrande demokratipelare

Debatt
PUBLICERAD:
Mönstret som framträder är tydligt; nämndemännens roll undermineras från en rad olika håll. Situationen är mycket oroväckande och i förlängningen är risken uppenbar att rättssäkerheten påverkas negativt, skriver Linda von Beetzen.
Foto: NRF
Arvodet har legat på samma nivå sedan 2007. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utbetalas också. Ersättningar och arvoden visar tydligt på att samhället inte värdesätter nämndemännens insatser, skriver Linda von Beetzen.

Fundamentet för all demokrati vilar på tre pelare; fria val, det fria ordet och ett självständigt rättsväsende. Alla tre pelare krävs för att ett land skall kunna kalla sig demokratiskt.

Den representativa parlamentarismen har alla resurser den behöver för att spegla folkets vilja. Det samlade partistödet uppgår till 1,2 miljarder och det finns dessutom myndigheter som ger stora bidrag till en mängd olika demokratiprojekt.

Skattebetalarna betalar också nästan fem miljarder till Sveriges Television och ytterligare några miljarder till Sveriges Radio. Det är en kostnad vi gemensamt är beredda att avdela för att garantera vår lagfästa yttrandefrihet. Utöver detta finns ett statligt mediestöd (presstöd). NRF kan konstatera att Sverige är generöst med att bidra ekonomiskt för att upprätthålla den demokratiska institution som vi kallar för yttrandefrihet.

Men hur är det med den tredje pelaren, oberoende domstolar? Vi är i dag 8 500 nämndemän som tar av arbets- och fritid för att bidra till ett rättssäkert samhälle. Uppdraget genomförs med risk för den egna säkerheten, då det inte sällan är grovt kriminella som är tilltalade. Åtagandet görs med syfte att garantera att den tredje pelaren av Sveriges demokrati upprätthålls.

Hur ser då det offentligas stöd till denna demokratiska institution ut? I Domstolsverkets budget för 2019, finns 134 miljoner för ersättning till nämndemän. Arvodet är 500 kronor brutto för en heldags tjänstgöring och 250 kronor för en halvdag. Arvodet har legat på samma nivå sedan 2007. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utbetalas också. Ersättningar och arvoden visar tydligt på att samhället inte värdesätter nämndemännens insatser.

Finns det någon annan yrkeskategori som haft frusna arvoden de senaste tolv åren? På förbundsnivå finns heller inga tecken på att demokratiskt inflytande över rättsväsendet prioriteras. 2019 fick NRF endast 725 000 kronor i statliga bidrag, pengar som främst gick till utgivningen av tidningen Nämndemannen. Dessvärre har Domstolsverket inför budgetåret 2020, aviserat att inget bidrag till tidningen kommer att utgå. Andra viktiga poster i verksamheten har också kraftigt reducerats eller tvingats utgå.

Hot och hat mot personal inom rättsväsendet ökar. NRF kräver att även landets nämndemän ges adekvat skydd avseende dessa frågor. Stödet i dag är i princip obefintligt.

Mönstret som framträder är tydligt; nämndemännens roll undermineras från en rad olika håll. Situationen är mycket oroväckande och i förlängningen är risken uppenbar att rättssäkerheten påverkas negativt.

Vår demokrati vilar lika på alla tre pelare och varken representativ parlamentarism eller yttrandefrihet kan fungera utan oberoende domstolar. Nämndemannasystemet är det rättssystem vi har valt för ökad folkförankring och oberoende domstolar. Det är dags för politiker och myndigheter att se allvaret i den utveckling som sker och snarast agera för en förändring. Om två år fyller vår svenska demokrati 100 år. Låt oss se till att vi har något att fira.

Linda von Beetzen

Förbundsordförande, Nämndemännens riksförbund, NRF

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.