Nystart för skolan

Ledare
PUBLICERAD:
Litet kunskapsfokus.
Foto: Janerik Henriksson/TT
De nyliga förslagen till nya kursplaner för grundskolan visar att det inte finns något skäl att ha kvar Skolverket. Myndigheten är till men för landets grundläggande utbildning.

Svensk grundskola har länge lidit av bristande fokus på ämneskunskaper och dess inlärning. Ett av problemen har länge sagts vara att institutionerna är övertagna av pedagoger med en större känsla för flummiga trender än för skolans kärnuppdrag. Med sitt senaste tilltag har Skolverket lagt ytterligare bränsle på brasan.

Avlägsnandet av bland annat antiken från historieundervisningen i grundskolan rönte snabbt stor uppmärksamhet. Skolverket beslöt sig efter ett kort tag att backa från just den ändringen. Förslaget var dock inte ett olycksfall i arbetet utan blott ett av många som visar på en tydlig trend.

De rester av traditionell bildning som har funnits i läroplanerna har systematiskt rensats ut till förmån för perspektiv ur samtidens mer skadliga irrläror, kunskaper som enbart har ett värde i snäva hippa vänsterkretsar.

Mycket skulle gå förlorat om Skolverkets aktivistiska kursplaner blev verklighet. Bibeln skall bort ur skolans styrdokument och kristendomen mista sin särskilda ställning i religionsundervisningen. Det är nu inte fel att lära eleverna om alla de stora religionerna, men kristendomen har en särställning här och det är omöjligt att förstå vår del av världen utan att också förstå kristendomen. Det gör det ännu svårare för dem som nyligen har kommit till Sverige att förstå och komma in i samhället.

Professor Hans Albin Larsson har gjort en sammanställning i magasinet Axess över de föreslagna förändringarna i ett antal ämnen. Han påpekar att Skolverket föreslår att namngeografin, kunskaper om namn och läge på geografiska objekt, i stort avvecklas i geografiämnet. Detta trots att det framgår av ämnets syftesbeskrivning att det skall ingå.

Över lag rangeras kunskaper ut till förmån för värderingar och tolkningar av världen. Det är en skrämmande utveckling som förvisso har pågått länge men som nu har nått sin kulmen.

Skolverket har med all önskvärd tydlighet visat sig inte vara uppgiften mogen. Myndigheten är kunskapsfientlig och till med för landets elever som berövas en god utbildning samt skadlig för Sveriges förutsättningar till fortsatt utveckling och välstånd. Motståndet mot kunskap och bildning förefaller inte gå att rå på genom att byta ut en eller ett par personer i ledningen, det är en integrerad del av myndighetens struktur. Skolverket bör därför läggas ned snarast. Återupprätta Skolöverstyrelsen och fyll den med personer som värdesätter faktiska kunskaper.

Samtidigt bör det påminnas om att problemet varken börjar eller slutar hos Skolverket. Svenska elever får sorgligt få undervisningstimmar, klart under OECD-snittet. Ett genomsnittligt år i svensk grundskola innehåller 765 timmar, att jämföra med OECD-snittet på 837 timmar. Vi har korta skoldagar och långa sommarlov. Uppdatera timplanen och ge svenska elever utbildningstid värdigt en påstådd kunskapsnation. Därefter kan arbetet med att ta fram nya läroplaner börjas om. Dock inte av Skolverket.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.