Därför firar vi Bilens dag

Debatt
PUBLICERAD:
Totalt betalar Sveriges bilister mer än dubbelt så mycket i skatt som deras bilar genererar i kostnader. Detta trots att den vägledande principen för beskattning av resor och transporter enligt riksdagen själva är att varje transportslag ska bära sina egna kostnader, skriver Charlie Magnusson.
Foto: MRF
Trots att 87 procent av alla personresor går på väg i Sverige, och 47 procent av transporterna, är det bara 35 procent av infrastrukturpengarna som satsas på vägunderhåll, skriver Charlie Magnusson.

Bilen är en våra viktigaste hushållsmaskiner, och en förutsättning för att vardagen – och samhället – ska fungera. Det är bilen som varje dag tar 2,7 miljoner svenskar till arbetet och skolan, och det är bilen som gör att vi kan bo var vi vill. Hälften av svenskarna, 49 procent, skulle ha svårt eller mycket svårt att bo kvar i sin nuvarande bostad utan bil.

En stor majoritet, 64 procent, anser sig vara helt eller delvis beroende av bilen för att få vardagen att fungera. Mest beroende av bilen är boende i Norrland, boende utanför storstäderna och barnfamiljer.

Bilen behövs. Trots det är den kraftigt överbeskattad. Dels handlar det om de höga bränsleskatterna. I dag består drygt sextio procent av priset för en liter bensin av skatt, moms och moms på skatten. Nu föreslås dessutom att indexeringen av bensinskatten återinförs, vilket skulle innebära att skatten återigen höjs automatiskt varje år.

Totalt betalar Sveriges bilister mer än dubbelt så mycket i skatt som deras bilar genererar i kostnader. Detta trots att den vägledande principen för beskattning av resor och transporter enligt riksdagen själva är att varje transportslag ska bära sina egna kostnader.

Och skatterna slår oproportionerligt hårt mot landsbygden. När DN nyligen gick igenom den senaste fordonsstatistiken från Statistiska Centralbyrån konstaterade man att invånare i landsbygdskommunerna i snitt betalade dubbelt så mycket i bensinskatt som de i storstadskommunerna.

Ändå är det just utanför storstadskommunerna som vägtrafiken får minst tillbaka. För trots att 87 procent av alla personresor går på väg i Sverige, och 47 procent av transporterna, är det bara 35 procent av infrastrukturpengarna som satsas på vägunderhåll.

I Trafikverkets nationella plan, där verkets satsningar för 2018 till 2029 presenteras, konstateras att vägarna utanför storstadsområdena visar på en negativ trend, och att många vägar som är viktiga för landsbygden spås försämras ytterligare de kommande åren. Allra mest eftersatta är vägarna i Norrbotten och Västerbotten.

Fordonstillverkarna och deras leverantörer sysselsätter 135 000 personer här i Sverige, och bilhandlarna och verkstäderna ytterligare 40 000. Det är jobb som är spridda över hela landet, och ofta utanför storstadsregionerna. Fordonsindustrin är Sveriges största exportnäring, och stod för 15 procent av den totala varuexporten under förra året. Fordonsindustrin är dessutom en framtidsbransch. De närmsta åren behövs 6 000 nya tekniker, och till det kommer ingenjörer, säljare, administratörer och alla andra som får industrin att gå runt.

Bilen tar oss till jobbet – och skapar jobb för fler. Den tar oss till barnens träning, till sommarstugan och hem från affären. Den gör det möjligt att jobba när det behövs, och att bo var vi vill.

Sverige behöver bilen, och så kommer det att förbli. Därför firar vi Bilens dag den 28 oktober.

Charlie Magnusson

Informationschef på Motorbranschens Riksförbund, MRF

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.