Vi tror att vi köper allt mindre möbler och inredning, men sanningen är den totalt motsatta. Hemmet har blivit en allt viktigare livsstilsmarkering.
Möbler och inredning står, tillsammans med kommunikation, för den största konsumtionsökningen i Sverige de senaste tio åren. Enligt John Magnus Roos, forskare på Chalmers tekniska högskola och Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) vid Göteborgs universitet, beror det bland annat på att mycket är lånefinansierat.
– Det tas mycket lån till bostäder, och då lånas det lite extra till att inreda, förklarar han.
Möbler förknippas inte längre med att enbart vara praktiska. De är en del av en livsstil. Och det är något som företagen tagit fasta på i sin marknadsföring.
Styla hemmet rätt och tjäna tusenlappar – så gör du– Vi vill ha ett bra liv och vi tröttnar på det gamla. Vi spenderar mindre tid i hemmet, men vi spenderar allt mer pengar för att ha kvalitetstid när vi väl är hemma. Vi spenderar mindre tid på att laga mat, men mer pengar på utrustning. Det är många kontraster, säger John Magnus Roos.
Global marknad
Genom sociala medier har våra hem blivit mer öppna och offentliga. Vi kan sprida bilden av vilka vi vill vara, på samma sätt som vi visat upp kläder i offentlig miljö tidigare. Samtidigt har digitaliseringen öppnat upp för oändliga möjligheter att köpa prylar via nätet som uttrycker vår unika person.
– Förr gick vi till vår lokala möbelleverantör, nu finns en global marknad tillgängligt för oss. Vi kan prisjämföra och se olika alternativ genom att ta upp mobilen ur fickan. Digitaliseringen medför en närhet. Och konsumenterna kan påverka mer i dag genom att skriva om varor, säger Per Kristensson, professor i psykologi och föreståndare på Centrum för tjänsteforskning (CTF) på Karlstads universitet.
Mår vi bra av det?
– Det är en välsignelse och förbannelse. Det är jätteskönt och praktiskt, men när det finns för mycket att välja mellan blir man nästan lite osäker också.
Stämmer med idealen
Den årliga Konsumtionsrapporten från CFK visar att svenskarna tror att de minskat sin möbel- och inredningskonsumtion med fyra procent sedan 2010. I själva verket har den ökat med 20 procent.
– Den stora skillnaden är från 2015 och framåt, då hållbarhetsdiskussionen kom igång på allvar, säger John Magnus Roos.
Vi vill passa in i de rådande värderingarna kring hållbarhet och minskad konsumtion, men mår bra när vi får inreda och göra fint hemma. Samtidigt som vi blir mindre medvetna om vår konsumtion ökar svenskarnas välbefinnande.
– Vi mår inte dåligt av den ökade konsumtionen, utan den verkar stämma överens med många av våra ideal. Som exempelvis att visa upp ett vackert och modernt hem, familjetrygghet och lycka i livet. En yta helt enkelt.
Polerad yta
John Magnus Roos konstaterar att hållbarhetsdiskussionen inte riktigt nått möblerna än. Det köps stora mängder nyproducerat och långt ifrån alla möbler återanvänds. Han menar att det rör sig om en slit- och slängekonomi under en polerad yta där en ekologisk livsstil är idealet.
– Hur kan det vara ekologiskt hållbart att öka möbelkonsumtionen med mer än 20 procent på sju år? Det skrivs mycket om möbelindustrin nu. Så när det når konsumenter kommer de börja ifrågasätta, som med kött, flyg och kläder, och då kanske man drar ner på sin möbelkonsumtion. Det brukar vara lite olika hållbarhetstrender som debatteras, säger han.