Hoppa till huvudinnehållet

Här testas framtidens energilösningar

Publicerad:
Vid Glava Energy center testas solpaneler. Projektledare Magnus Nilsson vid den solcellspark som finns i Hillringsberg.
Vid Glava Energy center testas solpaneler. Projektledare Magnus Nilsson vid den solcellspark som finns i Hillringsberg. Foto: Olov Öström

I dag är det tämligen tomt i den tidigare solpanelsfabriken i Hillringsberg utanför Arvika.

Förr arbetade 300 personer med att tillverka solpaneler innan fabriken konkurrerades ut av kineser.

Men det finns trots allt visst liv fortfarande. Här testas framtidens solcellslösningar och energisystem.

Magnus Nilsson har varit med på hela resan för solcellerna i Hillringsberg. Han var med och byggde upp fabriken i företaget Scanmodule som den norske entreprenören Alf Björseth skapade.

Han har varit med om tillverkningens uppgång och fall, när de svenska solpanelerna utkonkurrerades av lågprisländer som Kina. Via efterföljaren till Scanmodule, Swedmodule, finns det en förhoppning om att kunna återstarta solpanelfabriken.

Magnus Nilsson är i dag verksamhetsledare för Glava Energy center där framtidens energilösningar testas. Mycket kretsar kring solenergin.

Ett unikt tält - klätt med solceller på taket. Enligt Magnus Nilsson är de två tält man har i Glava energy center de enda i världen med inbyggda solceller. Det här tältet är av den modell som MSB använder i bland annat flyktingläger.
Ett unikt tält - klätt med solceller på taket. Enligt Magnus Nilsson är de två tält man har i Glava energy center de enda i världen med inbyggda solceller. Det här tältet är av den modell som MSB använder i bland annat flyktingläger. Foto: Olov Öström

Innan man kommer fram till den gamla solcellsfabriken passeras ett fält med rader av solpaneler.

Här finns paneler som kan försörja upp till 150 lägenheter under ett år.

Strax bakom raderna av solpanelerna syns två tält. Vid en första anblick ser de ut som vilka förvaringstält som helst. Det ena skulle kunna vara ett större partytält och det andra lika gärna ett förråd för en industri.

Chihiro Kato och Tomohiro Oka från Tokyo är gästforskare vid Karlstads universitet och forskar kring hur man lagrar solenergi i batterier. En del av tiden har de tillbringat vid Glava Energy center hos Magnus Nilsson.
Chihiro Kato och Tomohiro Oka från Tokyo är gästforskare vid Karlstads universitet och forskar kring hur man lagrar solenergi i batterier. En del av tiden har de tillbringat vid Glava Energy center hos Magnus Nilsson. Foto: Olov Öström

Det är när man tittar på taken som man ser att tälten är annorlunda.

– Det är världens två första tält med inbyggda solpaneler, berättar Magnus Nilsson.

Det mindre är långt i från något partytält. Det är ett tält av det slag som MSB skickar till flyktingläger i oroshärdar världen över.

Det är två studenter vid Högskolan i Dalarna, båda har syrisk bakgrund, som gjorde sitt examensarbete på att utveckla solpaneler och batterianläggningar till flyktingtälten. Tanken är att soltält snart ska levereras till flyktingläger.

– I flyktinglägren tvingas man använda dieselaggregat och långa elkablar för att lösa energifrågan. Om man i stället tar energin från solen till solcellerna på taket slipper man allt detta. Man spar både på miljö och pengar, förklarar Magnus Nilsson.

Bredvid står en hög stolpe med solpanel i topp. Den är utvecklad på rekordtid - tre veckor - för att ge belysning vid busshållplatser.

Solkok är en uppfinning som provats vid Glava energy center. I dag finns innovationen vid Karlstads universitet där studenter utvecklar den för användning vid matlagning i Afrika.
Solkok är en uppfinning som provats vid Glava energy center. I dag finns innovationen vid Karlstads universitet där studenter utvecklar den för användning vid matlagning i Afrika. Foto: Olov Öström

I dag är fem personer knutna till Glava Energy center. En rad företag, organisationer och lärosäten bidrar till att finansierar verksamheten genom att betala in årliga medlemsavgifter. Karlstads universitet och Fortum är bara några av de 50 medlemmarna. Huvudman är Arvika kommun.

– Vi ska inte producera en massa papper om olika energilösningar utan här är det praktiskt tillämpning vi jobbar med. Och det är viktigt att vi hittar snabba lösning. Drar man på saker för länge blir det dyrt för finansiärerna och entreprenörerna, förklarar Magnus Nilsson.

I ett kontor sitter Chihiro Kato och Tomohiro Oka. De är gästforskare från Tokyo universitet.

De håller på att beräkna hur en bostadsrättsförening på bästa sätt ska kunna nyttja sin energiförsörjning genom solpaneler i kombination med smart styrning av batterier.

Störst i norra Europa

– Vi är det största innovationscentret för solenergi i norra Europa. För varje projekt vi är med i bygger vi ett nytt system. Genom att vi fortsätter att hålla liv i det vi byggt upp får vi också fram många intressanta mätvärden över tid, säger Magnus Nilsson.

Magnus Nilsson tror starkt på solenergin som en framtida stor spelare på energimarknaden, även för ett så relativt solfattigt land som Sverige.

– Solenergin är konkurrenskraftig. Solenergi kan vi i dag producera för 30 öre/kilowattimmen i Sverige. Kärnkraftverken stängs ner vid 35 öre/kilowattimmen. Då är den inte längre lönsam, förklarar Magnus Nilsson.

Solceller är uppbyggda av kisel. Kisel är ett av människans viktigaste grundämnen.
Solceller är uppbyggda av kisel. Kisel är ett av människans viktigaste grundämnen. Foto: Olov Öström

Den svenska solenergiproduktionen är ändå mycket liten, inte ens en procent av totalen. Vattenkraften och kärnkraften står för vardera 40 procent.

Men utvecklingen har tagit rejäl skjuts. Fjolårets solrika sommarhalvår tycks ha inspirerat. Det säljs solpaneler som aldrig förr. Ifjol installerades 85 procent fler solpanelanläggningar i Värmland än året innan.

Det är förstås inte bara rikt med sol som bidragit till boomen. Solpanelerna har blivit billigare och dessutom effektivare.

– Verkningsgraden för solcellerna har nära nog fördubblats, från 200 till 350 watt för en normalstor solpanel, berättar Magnus Nilsson.

Magnus Nilsson är själv deltidsbonde. Han tror exempelvis att bevattning av åkermark med hjälp av solenergi skulle bli en både smart och miljövänlig lösning.

En husvägg klädd med solcellspanel. Det är en av många energilösning som provas vid Glava energy center.
En husvägg klädd med solcellspanel. Det är en av många energilösning som provas vid Glava energy center. Foto: Olov Öström

– Om man bevattnar med hjälp av solenergi direkt när solen skiner behöver man ingen lagring av energin i batterier. Om något år har vi framme en prototyp för det.

Solkok

En annan smart produkt som redan är realitet har utvecklats av Arvikaentreprenören Adam Fjaestad genom företaget Joto solutions. Med hjälp av Glava Energy och studenter vid Karlstads universitet har han tagit fram Solkok, som är ett mycket efterlängtat hjälpmedel för afrikanska kvinnor.

I många av Afrikas länder består kvinnornas vardag av att laga mat och att samla ved för att värma maten.

– Vedsamlandet gör att det skapas vedbrist kring byarna. Kvinnorna får gå allt längre bort för att hitta ved. Ibland tar vedsamlandet upp till fyra timmar, berättar Magnus Nilsson.

Med Solkok slipper man samla ved. Solkok består av en solfångare, en konkav spegel, som värmer upp vatten i ett rör som förångas och i sin tur värmer en tank med rapsolja. Oljan hettas upp till 150 grader. Värmen från rapsoljan används sedan vid matlagningen. Målet är att Solkok ska testas vid en skola i Tanzania i samverkan med Ingenjörer utan gränser.

All form av energiuttag har miljöpåverkan. Solenergi tillhör ändå ett av de mer miljövänliga inslagen även om dagens solcellsparker börjar bli riktigt stora. Den största solcellsparken i Sverige är den i Sjöbo. Den täcker en yta på ungefär 17 fotbollsplaner och ska försörja 1000 villor med el.

Flytande solceller

I större städer är utrymme ofta en bristvara.

– Då skulle flytande solceller, att lägga på vattnet, var en lösning, säger Magnus Nilsson.

Den energi som inte används direkt behöver lagras. Kring lagring och styrning av energiflöden forskas och testas det också en hel del.

– I framtiden kanske det blir så att du tankar billig el till din elbils batteri och sen säljer du den energin som finns i batteriet när elen kostar mycket. Den kan uppstå många nya och spännande affärsmodeller framöver, konstaterar Magnus Nilsson.

Förutom testning och utveckling håller man också på med utbildning vid Glava Energy. Solpaneler ska installeras. Därför har man kurser för solpanelsinstallatörer. Kurserna är populära och ofta fulltecknade.

– Alla vill ha el men ingen vill ha produktionen hos sig. Men jag är ändå optimistisk när det gäller framtidens energiförsörjning. Det finns mycket som är outforskat, säger Magnus Nilsson.

Artikeltaggar

ArvikaEkonomiFortumGlava Energy centerGöteborgHillringsbergKarlstads universitetMagnus NilssonMSBSolenergiTanzania

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.