Han har spelat piano i 50 år och arbetat som musiker i 40.
Nu kan Robert Wells även stoltsera med ett 30-årsjubileum för hans skapelse "Rhapsody in rock".
Fröet till turnépaketet "Rhapsody in rock" såddes när Robert Wells som 16-åring fick en rejäl avhyvling. En utskällning av självaste professorn på Musikhögskolan där han studerade de klassiska mästarna. Anledningen till ordvreden var att Robert vid sidan av studierna tjänade pengar till hyran genom att spela rock på pubar och barer.
– Det var inte fint nog att spela rock. Där och då föddes idén om att göra ett projekt där jag fick spela det jag tycker om. Där har du "Rhapsody in rock". Så började hela grejen, berättar Robert Wells.
Det tog några år innan idén blev verklighet.
– För drygt 30 år sedan avslutade jag en rejält misslyckad popkarriär, jag hade sladdat in på det av misstag. Det tog mig ett tag att inse att det inte var för mig. Att testa på var såklart kul, jag medverkade i Melodifestivalen bland annat.
Fint och fult
I dag har Robert Wells, 57, spelat piano i 50 år, varit verksam musiker i 40 och kan se tillbaka på 30 år med "Rhapsody in rock". Showen har spelats i fina salonger internationellt och har gästats av otaliga musiker och artister genom åren.
– Det går inte att skilja på fin och ful musik. Står du på en scen och framför musik från ditt hjärta, spelar det ingen som helst roll vilken sorts musik det är. Så länge man är ärlig mot sig själv.
Han pratar entusiastiskt om hur han ser på sitt musicerande.
– Folk hör om du spelar på riktigt eller om du bara poserar. Även om vi nu är 60 man på scen, ska publiken känna att den kommer oss nära. Vi vill ha lika roligt som publiken.
Under den första "Rhapsody"-konserten 1989 samarbetade Wells med Gävles symfoniorkester. Ledaren för orkestern var ett stort fan av Lill-Babs och hade sett Robert spela med henne. Många som var med i orkestern då, är med på scenen nu under jubileumsturnén.
– Första gången vi körde "Rhapsody" kom det 80 betalande och vi var 67 på scenen. Helt förödande för min plånbok såklart, men på intet sätt förödande emotionellt. Trots det publika fiaskot så visste jag att det var det här jag skulle göra. Det fick bli några kämpa-år. Blod, svett och toner var det.
"Blod, svett och toner" heter också den självbiografi som Robert Wells släppt nyligen.
– Där beskrivs resan från pubkonserterna till Ullevi. Vi har faktiskt publikrekord på Ullevi när det gäller sittande publik. Det har varit en kontrastrik resa.
Hemliga gäster
1989 spelade Robert Wells för första gången i Karlstad med "Rhapsody", då i Sundstaaulan.
– Vi fick knappt plats minns jag. Vi klämde in hela symfoniorkestern på den där lilla scenen. Men vi trivs fortfarande bäst i ett hyfsat litet format. Jag vill inte att folk ska behöva följa musiken på storbildsskärmar, jag vill att det ska bli ett möte.
Till jubileumskonserten i Karlstad utlovar Robert Wells flera hemliga gäster.
– Två utländska namn blir det, plus ett svenskt. Dessutom medverkar min värmländska fru Maria med sin kör The Vocalettes och så har vi ett kompband såklart. Anders Berglund håller i taktpinnen.
Hur väljer du musiken till de här showerna?
– Jag och Anders har satt samman allt. Många av låtarna har jag skrivit själv, sedan har vi med klassiska "Rhapsody"-låtar, det blir mycket rock. Jag älskar 70-talsrock som till exempel Status Quo, så någon av deras låtar kommer med.
Hur har "Rhapsody" överlevt under så många år?
– Alla blir bättre genom övning! Vi blir allt bättre på att sätta samman rätt musikanter och artister. Jag går igång på bra musiker! Som kan ösa över scenkanten. Musiker som kan fixa det där extra lyftet. Det är ju det hela grejen handlar om, det är därför jag sitter och åker alla milen mellan spelställena. För att få känna det där, få den där kicken. Det finns inget som slår det. En riktig musiker kan inte stava till ordet pension, man vill ju ut och lira.
Vad? ”Rhapsody in rock 30-års jubileum” Var? Karlstad CCC. När? Fredag den 18 oktober