• idag
    5 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    6 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    7 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    8 dec
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Landsbygden i centrum

Ledare
PUBLICERAD:
Partiledarna runt landsbygdsfrågorna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Partiledardebatten i SVT:s Agenda i söndags var en lite märklig upplevelse, givet hur regeringsunderlaget ser ut med de rödgröna och sina stödpartier. En sak stod dock ut och det var hur förhållandevis mycket av tiden som ägnades åt att diskutera landsbygdsfrågor, vilket trots allt var lite hoppingivande.

Politiken har länge formats av villkoren i storstäderna. Inom bostadspolitiken har insatserna för att stoppa den höga skuldsättningen tagits fram utifrån situationen i främst Stockholms innerstad. Bensinskatten höjs och folk hänvisas till att åka kollektivt, trots att det inte går en buss på alla platser. Och enorma pengar föreslås läggas på att bygga höghastighetsjärnväg mellan landets tre storstäder.

Men nu kanske perspektiven svänger. Statsminister Stefan Löfven (S) ägnade i somras tid åt att resa runt i Värmland, Västergötland och Östergötland. Politikerveckan i Visby hoppade han. Förvisso en manöver som visade på ett drag av populism.

Den som lyssnade på Agendas partiledardebatt i SVT (13/10) fick också höra ovanligt mycket om folk på landet. Flera gånger kom debatten att kretsa kring livsvillkoren på landsbygden. ”Alla kan inte ta tunnelbanan till jobbet”, påpekade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

Kanske är det inte så konstigt att den här förskjutningen noterades snabbt i en av Stockholmstidningarna. Stadens perspektiv brukar få dominera. I Svenska Dagbladet (14/10) konstaterade den politiske kommentatorn Göran Eriksson att huvudrollen i tv-debatten gavs åt den vanliga människan på landet. Det här pekar på en spänning som kan växa framöver – klagosången i storstädernas väljargrupper kan bli hög om partierna vill sy ihop en politik anpassad för hela landet. Skall politiken formas för väljargrupper i småstäder och på landsbygden riskerar en del storstadsväljare att bli trumpna.

Men vi är inte där ännu. Fortfarande finns ofta partiledarnas ”vi” i staden. Tilltalet är anpassat till folk i betongen. Att det ens behöver förklaras att alla inte kan hoppa på en fullsmockad tunnelbanevagn till jobbet är en övertydlig illustration. Det är fortsatt storstadsväljarna som skall lockas att rösta på partiet, inte primärt de människor som bor på landet.

Samtidigt är det en välkommen tillnyktring att partierna lyfter politikens påverkan på hela landet. Det var inte länge sedan urbaniseringen framställdes som en urkraft. Likt Torne älv ansågs strömmen av medborgare dömd att enbart röra sig åt ett håll. Men plötsligt har den föreställningen ändrats. Nu har det rapporterats om att fler flyttar från huvudstaden, än till den (SvD 10/7).

Så möjligen är det krass taktik som ligger bakom att fler partier vill rikta insatser mot väljare på mindre orter. I såväl Sverige som andra västländer har en förskjutning noterats där småstäder och landsbygden blir allt mer konservativt betonade, samtidigt som megastäderna går åt ett vänsteranstruket grönt håll.

Tidigare trögrörliga väljargrupper har börjat röra på sig. Det som en gång skulle ha setts som socialdemokratiska kärnväljare kan nu ha gjort en resa till Sverigedemokraterna, lokala partier eller några av de tidigare Allianspartierna. Inte sällan via Nya Moderaterna. Det har gjort att gamla maktbalanser plötsligt ändrats.

Det politiska landskapet ritas om och partierna försöker anpassa sig. Därför sätts väljarna utanför storstäderna i centrum.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.