Den franska fattigdomsforskaren Esther Duflo delar Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne tillsammans med Abhijit Banarjee och Michael Kremer.
Pristagarna hyllas för forskning som fått konkreta resultat i praktiken.
– Det är ett väldigt kort avstånd mellan forskningen och resultaten, och möjligheten att omedelbart göra förändring, säger Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet.
Årets pristagare har introducerat ett nytt angreppssätt för att få tillförlitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom.
Det handlar exempelvis om att dela upp den stora frågeställningen kring fattigdom i mindre, som exempelvis vilka specifika åtgärder som är mest effektiva för att förbättra skolresultat och barns hälsa.
– Målet med vår forskning är att arbetet med fattigdomsbekämpning ska bygga på vetenskapliga bevis. Ofta blir människor i fattigdom reducerade till karikatyrer, och människorna som försöker hjälpa dem förstår inte de djupt bakomliggande faktorerna, säger Esther Duflo, som blir uppringd under presskonferensen vid Kungliga Vetenskapsakademien
– Låt oss angripa problemen ett och ett för att bättre förstå de verkliga problemen bakom dem.
Ödmjuk pristagare
Esther Duflo säger att hon är ödmjuk inför att ha tilldelats priset.
– Jag trodde inte att man kunde få priset innan man var betydligt äldre än någon av oss är, säger hon.
Något som utmärker pristagarnas forskning är att den fått konkreta resultat i praktiken.
– Det de gör är att de använder en experimentell metod där människor får agera i sin vardag. På det sättet fås en bättre förståelse för vilken typ av policy som faktiskt har effekt och då får man bättre beslutsunderlag, säger Christofer Edling, professor i sociologi vid Lunds universitet.
Studierna har designats tillsammans med andra aktörer som har en djup förståelse för problemen och kontexten. Pristagarna har på så vis kunnat gå från ord till handling, menar han.
– Det innebär att det är ett väldigt kort avstånd mellan forskningen och resultaten, och möjligheten att implementera riktlinjer och omedelbart göra förändring.
Ligger rätt i tiden
"I mitten av 90-talet visade Michael Kremer hur kraftfullt detta tillvägagångssätt kan vara genom en rad fältexperiment som testade olika åtgärder för att förbättra skolresultaten i västra Kenya. Abhijit Banerjee och Esther Duflo, ofta tillsammans med Michael Kremer, fortsatte att arbeta på liknande sätt i andra länder och med andra frågor", skriver Kungliga Vetenskapsakademien.
På frågan om varför forskning kring fattigdomsbekämpning prisas just nu svarar Kungliga vetenskapsakademiens panel att tiden var rätt.
– Global fattigdom är alltid ett stort problem. Pristagarnas forskning har bidragit med viktiga forskningsresultat. Det började på 1990-talet och vid det här laget har man kunnat se vad forskningen har gett, säger Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi.
Riksbankens ekonomipris till minnet av Alfred Nobel har delats ut sedan den svenska centralbankens 300-årsjubileum 1969. Bland de 81 pristagarna hittills finns en kvinna, Elinor Ostrom, som fick dela priset med Oliver Williamson 2009.