• torsdag
    24 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    25 sep
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.7 mm
  • lördag
    26 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    27 sep
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Hög rödgrön elräkning

Ledare
PUBLICERAD:
Kraftsamla kring elen.
Foto: Anders Ahlgren/SvD/TT
Efterfrågan på el skjuter i höjden. Enligt nya beräkningar från Svenskt näringsliv (11/10) kommer elbehovet att öka med 60 procent fram till år 2045. Det är lika mycket som elproduktionen i Lettland och Finland – tillsammans. Varifrån elen skall komma är dock osäkert. Och det här skapar en riskfylld situation, som kan sluta med att skattebetalarna får ta en saftig nota.

Hur kunde det då bli så här? En delförklaring är att samhället elektrifieras i snabb takt. Mobiltelefoner och trendiga elbilar slukar el. Det gör också en växande befolknings krav på nya bostäder och kommunikationer. Att många av landets företag går bra och bygger ut ökar också efterfrågan på el.

Men något annat som har bidragit till den pressade situationen är politikens vurm för att styra och ställa. Under senare år har rikspolitiken lagt sig i marknadens funktion allt för mycket. Subventioner till vindkraft har under lång tid pressat elpriserna, vilket har gjort det mindre lönsamt att producera el utan subventioner. Kraftverk som under normala förhållanden kunnat bära sig ekonomiskt har blivit dåliga affärer för sina ägare, som oroas över vad som blir nästa politiska nyck. Och vilket företag vill investera de enorma summor som krävs för utbyggnad av elproduktionen om politiken svänger likt tuppen på kyrktornet.

Ett infall som har slagit särskilt hårt var den rödgröna regeringens agerande mot kärnkraften. Höjningen av straffskatten på kärnkraft bidrog till beslutet att slå igen två reaktorer i Oskarshamn. Snart försvinner ytterligare två i Ringhals.

För att möta den ökande efterfrågan på el krävs det, enligt Svenskt näringslivs beräkningar, i runda slängar elva kärnkraftverk av samma kaliber som Ringhals reaktor ett. Eller 14 400 stycken av dagens genomsnittliga vindkraftverk. I dag finns det 3 500 vindkraftverk. Dessutom behöver elnätet byggas ut. I Sverige är problemet kring framtidens elförsörjning tvådelad. Elen skall räcka till, men också komma fram. I näten finns flaskhalsar och utbyggnaden, särskilt kring städerna, har inte hängt med.

Lyckligtvis har det allt mer börjat sjunka in att läget är allvarligt. Under förra vintern varnades det för att om det blev smällkallt riskerade lamporna att slockna. I debatten och informationskampanjer började begreppet roterande bortkoppling nämnas. Det innebär att den ansvariga myndigheten – Svenska kraftnät – beordrar nedsläckning av delar av elnätet. Det är någonting som tidigare inte funnits i det kollektiva medvetandet.

Den osäkerhet som politiken har spridit på elmarknaden lär påverka företagens övervägningar under lång tid framöver. I ett värsta scenario tvingas staten att betala för att det skall säkerställas elproduktion i landet. Priset för att inte minst den rödgröna regeringen har mixtrat med elmarknaden kan bli en dyr för skattebetalarna. Eller så slocknar lampan i vinterkylan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.