Lagens kvarnar maler långsamt – men klimatet kan inte vänta

Debatt
PUBLICERAD:
I 17 år har fartyget Björg legat sjunket i Örsholmsälven. Lika länge har ägaren och Karlstads kommun processat om vraket, skriver Gottfried och Bernhild Klein.
Foto: Helena Karlsson
Hur och när måste samhället utformas så att det inte bara kan garantera strandskydd, bärga skeppsvrak och återvinna skrotbilar utan också rädda jorden från en annalkande klimatkollaps, skriver Gottfried och Bernhild Klein.

Det är sju år sedan att Årjängs kommun fick rätt i domstol. Det stora fritidshuset i Strömmer ska rivas. Ärendet ligger sedan en tid hos Kronofogden. Han har inte lyckats att nå den norske husägaren via brev, inrikes och utrikes. "Vi kan inte göra något innan vi fått kontakt, för vi vet inte om han vet vad som är på gång", sa kronoinspektör Henrik Sandin. (NWT 5/9).

I 17 år har fartyget Björg legat sjunket i Örsholmsälven. Lika länge har ägaren och Karlstads kommun processat om vraket, men nu har en avgörande dom fallit. Kommunen (!) ska betala ägaren 200 000 kronor i skadestånd samtidigt som han ska stå för rättegångskostnader på 169 700 kronor.

Marie Edwinson, stadsjurist på Karlstads kommun intervjuades av NWT: "Vi kan väl se att det vore bra om lagstiftningen ändras så att kommunen får bättre möjligheter att flytta båtar som då in första hand ska ske på ägarens bekostnad." (NWT 25/9)

I båda fallen är en lagändring nödvändig för att åstadkomma en rimlig lösning. Enligt gällande lagstiftning är det upp till Kronofogden att "jaga" adressaten av en rättslig åtgärd. Detta ovärderliga skådespel undviks genom att ålägga lagenligt skyldigheten dem som t ex äger hus i Sverige att anmäla en adress där man kan delge brev. Om mottagaren inte träffas av brevbäraren, lägger hen ett meddelande i brevlådan om att ett dokument har deponerats på postkontoret. Om mottagaren plockar upp den inom en viss tid, vet han vad som är på gång.

Ett fall till: Fram till 2007 fanns det en skrotningspremie, en ersättning upp till 4 000 kronor som bilägaren fick när de körde sina fordon till skroten. Efter att den moroten försvann har antalet dumpade skrotbilar på parkeringar, längs vägarna och i naturen ökat kraftig. Litta Gustafsson som är fordonsflyttare på Karlstads kommun gärna ser att skrotpremien återinförs så att fler väljer att ta sina bilar till skroten. (NWT 28/9) Det tog alltså tolv hela år att bara inse att lagen måste ändras. Och i alla dessa fall handlar det om att skydda miljön. 17 år, 12 år och 7 år har gått och det finns fortfarande ingen förändring i lagen.

Enligt FN:s klimatpanel måste världens användning av fossil energi halveras på ett decennium, om den globala uppvärmningen ska hejdas vid 1,5 grad. Det är tekniskt möjligt, men det krävs en enorm omvandling av hela samhället. (SR 2/12 2018)

Hur och när måste samhället utformas så att det inte bara kan garantera strandskydd, bärga skeppsvrak och återvinna skrotbilar utan också rädda jorden från en annalkande klimatkollaps?

Sommaren 2017 beslutade riksdagen om att införa ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål till 2030, 2040 och 2045, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Kan vi nå målet?

Den kanadensiska premiärministern Justin Trudeau och Greta Thunberg deltog nyligen i en klimatprotest i Montréal, enligt arrangörerna med cirka 500 000 demonstranter. "Det är bara otroligt att vara förenade för en sådan gemensam sak", sa Thunberg. Sitt hemland Sverige och Kanada är båda "påstådda klimatförändringsledare", fortsätter klimataktivisten. "I båda fallen betyder det absolut ingenting, i båda fallen är det bara tomma ord." (ARD)

I Karlstad samlades samma dag hundratals demonstranter på Stora torget. På en banderoll läste vi: Klimatet kan inte vänta!

Gottfried och Bernhild Klein

Svanskog

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.