Bra med begränsat kungahus

Ledare
PUBLICERAD:
Riksmarskalk Fredrik Wersäll presenterar förändringarna inom kungahuset.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Redan när vi fick kvinnlig tronföljd var det en del som varande för att vi i framtiden skulle få ett alldeles för stort kungahus, när alla kungabarn och -barnbarn skulle ha titlar och formell rätt till tronen. Och så blev det också, men i går så såg kungen klokt nog till att begränsa skaran framöver.

När Carl XVI Gustaf övertog Sveriges tron 1973 rådde det motsatta förhållandet. Förutom honom och gamle prins Bertil fanns inga andra som kunde axla kungamanteln. Det var en av anledningarna till varför man införde så kallad fullt kognatisk tronföljd – alltså att kvinnor inte bara skulle få arvsrätt till tronen utan att de också skulle gå före en man om de råkar vara äldre. Sålunda blev faktiskt Carl Philip av med sin kronprinstitel när väl ändringarna av successionsordningen vann laga kraft, och storasystern Victoria blev kronprinsessa.

Eftersom alla kungabarn då var jämställda så fick alla också prins- och prinsesstitlar, samt varsitt eget titulärhertigdöme. När nu alla kungabarn – Victoria, Carl Philip och Madeleine – i sin tur fått barn så har dessa också förlänats sådana titlar. Sålunda kom kungahuset att bestå av 15 personer, varav 11 med arvsrätt. Det säger sig självt att skaran skulle svälla ytterligare i nästa generation.

Sverige skulle då riskera att få en ny sorts bördsöverklass som allvarligt skulle undergräva monarkins ställning och legitimitet om alla dessa kungliga personer också skulle garanteras någon form av försörjning. Detta tog riksdagens konstitutionsutskott fasta på när de för ett och ett halvt år sedan föreslog en översyn. Detta kan tyckas som en inblandning i kungahusets egna angelägenheter, men även kungen och hans familj har under lång tid resonerat kring de här sakerna.

Resultatet presenterades av riksmarskalken Fredrik Wersäll i går. Det innebär att det kungliga huset begränsas till de personer som förväntas ha, eller kommer att ha, offentliga åtaganden på kungens uppdrag. Konkret innebär det att det endast är kronprinsessan Victorias barn som kommer att ingå i kungahuset, men inte prins Carl Philips och Madeleines barn. Detta är ju logiskt eftersom Victorias barn Estelle och Oscar ligger närmast i tronföljden.

Övriga barnbarn till kungen kommer att behålla sina prins-, prinsess- samt hertig- och hertiginnetitlar, men enligt vad Wersäll sade på en pressträff så kommer dessa att vara personliga och inte gå i arv, liksom att deras eventuellt blivande makar inte heller erhåller dem. De kommer inte heller längre att tituleras med ers kungliga höghet, något som är förbehållet medlemmar av kungahuset. Däremot kommer de så klart att tillhöra den kungliga familjen och ingå i tronföljden om de fortsätter att uppfylla de villkor som stipuleras i successionsordningen.

Detta är en klok avgränsning som följer mönstret i flera andra monarkier. I till exempel Storbritannien sker avgränsningen efter de som varit barnbarn till en regerande monark. Sålunda är drottning Elizabeths kusin Richard prins och kunglig höghet, men inte hans barn.

Den svenska tronföljden är nu tryggad för lång tid framöver med tre kungabarn och sju kungabarnbarn. Det ändras inte i och med de här förändringarna som bara kommer att stärka monarkin ytterligare, när kungahusets roll och medlemmar renodlas och förtydligas. Republikanerna har förlorat och rojalisterna har vunnit.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.