Spelrecension: Mario Kart Tour

Spel
PUBLICERAD:

Mario Kart Tour

Android/iOS
Nintendo
Åldersmärkning: 4

Mario ler så brett han bara kan, men bakom den där mustaschen döljer sig något annat. Det var nog inte här han trodde att han skulle hamna när han gjorde sina första, primitiva hopp i början av 80-talet – på den tiden då han fortfarande bara hette Jumpman. Men här är vi nu. I Mario Kart Tour reduceras Mario till en slemmig försäljare. Och det han säljer är inte glädje.

Mario Kart Tour är ett typiskt free to play-mobilspel. Det är varken först eller värst med att skapa medvetet utdragen och frustrerande speldesign för att klå folk på så mycket pengar som möjligt. Men att se en bra spelserie som Mario Kart förvandlas till något så vämjeligt tråkigt är en besvikelse. Jag får traumatiska minnen av hur Dungeon Keeper Mobile totalslaktade ett av mina favoritspel.

Det kanske allra värsta med detta är dock att Mario Kart Tour har laddats ner av i princip alla. Av dig, mig, fan och alla våra mostrar. Till syvende och sist är spelet inte värt någon uppmärksamhet alls. Det är bara ett trist racingspel med svajiga och oprecisa kontroller, vars hela existens går ut på att frustrera dig, och kanske framför allt dina barn, till att lägga pengar på just ingenting.

Priserna är skyhöga, förstås, men du får ingenting för pengarna. Du köper en fejkvaluta (rubiner), som du sedan kan använda i ett lotteri. Har du tur låser du upp en ny karaktär eller något annat som du faktiskt vill ha. Risken är stor att du för det mesta får dubbletter och skräp du inte bryr dig om. Men alldeles oavsett så får du egentligen aldrig någonting av värde – för du borde ha tillgång till dina favoritkaraktärer från början. Ett Mario Kart-spel där du inte ens kan spela med Mario utan att ha sjukt mycket flyt, eller betala en massa pengar, är ett jävla skämt. Det är dock lätt att hålla sig för skratt. Just nu har du förmånen att punga ut med en engångssumma på 239 spänn för att få några lotter, samt ynnesten att spela som Mario. Det är patetiskt. För samma summor kan du få flera betydligt bättre spel än det här trista, simpla och fullständigt charmlösa racingspelet.

Mario fortsätter att le, men anar jag inte ett uns av skam i ögonvrån?

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.