Bildningsfientligt av Skolverket

Ledare
PUBLICERAD:
Skolverkets förslag till ny läroplan för grundskolan som tar bort stora delar av historieämnet är ett dråpslag mot eleverna. De kommer att gå miste om grunden för att förstå samhället de lever i.

Sverige ska vara en kunskapsnation. Vår ekonomi ska bygga på vår intellektuella briljans och vårt kunnande. Allt detta ska dessutom ske utan att grundskolans elever får lära sig om antiken eller stormaktstiden. Det senare är i vart fall Skolverkets bedrövliga förslag till ny kursplan för historia i högstadiet.

Det hör inte till vanligheten att ett sådant flagrant kunskapsförakt kommer från de institutioner som har att värna kunskapsförmedling. Förslaget är som taget ur en vänstervriden debattartikel på någon obskyr nättidning.

Skolverket motiverar tilltaget med att historieämnet är överlastat och att man helt enkelt inte vill att lärarna börjar plocka bort viktiga saker. Premissen förefaller vara korrekt. Läraren och skoldebattören Isak Skogstad säger själv i Studio ett (26/9) att högstadiets historieundervisning innehåller mer än vad som får plats. Problemet ligger i att Skolverket gör det kanske sämsta valet åt alla.

STOCKHOLM 2017-11-22 Böcker på Bredängs bibliotek som riktar sig till elever på högstadiet/gymnasiet Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Kod: 30142 ** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv), Metro och Expressen **
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Grundskolan är till för att ge eleverna en kunskapsgrund att bygga vidare på, att skapa en förståelse av världen utifrån. Det är hart när omöjligt för den som inte får någon undervisning om antiken. Lägg därtill att Skolverket skriver i förslaget att undervisningen ska stärka elevernas bildning och begripliggöra de långa historiska linjerna. Hur är det ens tänkt att gå till när man inte får undervisning om stora delar av historien?

Undervisningen om antiken behövs. Nutiden har inte formats i ett vakuum. För västvärlden har historien sedan antiken i stor utsträckning handlat om att förhålla sig till denna tidsperiod. Vi tolkar, tolkar om, vänder oss emot och söker oss tillbaka till, plagierar och inspireras av antiken. Detta på snart sagt varje tänkbart område. Allt från juridik och samhälle till litteratur, filosofi och vetenskap har rötter som går tillbaka till antiken.

Världens historiska underverk blir obegripliga för den som drabbas av den föreslagna läroplanen. Vad är de stenhögarna i Egypten? Varför är det sånt liv kring ett trasigt gammalt hus i Aten? Kanske är problemet ämnat att lösa sig självt? Bildning är alltid tillgängligt för den som prioriterar det. Unga i hem med studievana och god ekonomi kommer med stor sannolikhet fortfarande att få lära sig om antiken, bara inte i skolan. Värre är det för dem som kommer från hem där resurser och studievana saknas. Dessa unga kommer att få väldigt svårt att kompensera för skolans svek. Och om regeringen lyckas göra resandet tillräckligt dyrt minskar sannolikheten att dessa kommer att få uppleva historiens ständiga och imponerande närvaro i Rom. Förslaget innebär att man ger upp skolans kompensatoriska roll. Det är oförlåtligt.

Det har i Sverige funnits en insikt om att vi är ett litet land som inte har råd att undvara talanger oavsett var i hierarkin vi finner dem. Detta är en tradition som går tillbaka till Axel Oxenstiernas dagar. Lärarna har nu möjlighet att lämna synpunkter på Skolverkets förslag. Gör det. Och stå upp för att skolan ska ge bildning till alla.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.