• idag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    1 okt
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    2 okt
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    3 okt
    15°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Grönsminkad skatt på plastpåsar hjälper inte miljön

Debatt
PUBLICERAD:
När regeringen ställer in kikarsiktet på plastbärkassarna skjuter de dessutom mot fel mål, skriver Mats Hedenström och Magnus Nikkarinen.
Foto: Audun Braastad/NTB Scanpix/TT
Fixeringen vid att måla ut plastpåsarna som miljöbov bygger nämligen mer på känsloargument än verkliga fakta, skriver Mats Hedenström och Magnus Nikkarinen.

I Sverige har vi sedan tidigare punktskatter på alkohol, spel och tobak. Nu har regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna bestämt att även punktbeskatta plastpåsar. Tyvärr är detta en skatt som saknar miljönytta och som riskerar att skada förtroendet för miljöpolitiken. Därför borde Centerpartiet – som det företagarvänliga parti de i grunden är – ta upp frågan för diskussion när de nu träffas för partistämma i Karlstad.

Med start i maj inför regeringen en skatt på plastpåsar som gör din matkasse tre kronor dyrare. Frågan är varför regeringen väljer att blåsa upp ett plastpåsespöke. Fixeringen vid att måla ut plastpåsarna som miljöbov bygger nämligen mer på känsloargument än verkliga fakta. Faktum är att en ordentlig konsekvensanalys av skattens effekter saknas. När regeringen ställer in kikarsiktet på plastbärkassarna skjuter de dessutom mot fel mål. Många handelsföretag har investerat stort i att ta fram miljövänliga påsar av förnybart eller återvunnet material. Skatten ignorerar kort och gott företagens ambitiösa miljösatsningar och beskattar alla påsar lika. Risken är uppenbar att skatten lägger en våt filt över de många goda initiativ som finns för att ta fram mer hållbara påsar.

Handeln har gått före inte bara genom att börja fasa ut fossila material utan också genom att arbeta aktivt för att minska användningen av plastpåsar. Genom informationsinsatser och initiativ som One Bag Habit – där butiker tar betalt för påsen och skänker överskottet till ändamål som driver hållbar utveckling – har konsumtionen av plastpåsar minskat i snabb takt. Vi är med andra ord på rätt väg. Enligt Naturvårdsverket minskade plastpåsekonsumtionen med tolv påsar per person förra året till 102. EU:s mål om att vi ska konsumera max 90 kassar per person och år till år 2020 är på god väg att uppfyllas. Detta är dock något som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har bortsett från.

Är det ändå inte bra att regeringen agerar för att minska användningen av plastbärkassar i ännu större utsträckning, frågar sig säkert vissa. Frågan är om de har tänkt igen konsekvenserna ordentligt. Sannolikt kommer användningen av papperskassar och tygpåsar att öka. Studier visar att en tygpåse behöver användas flera hundra gånger för att inte vara en miljöbelastning. Även papperspåsar har sitt klimatavtryck. Dessutom används plastpåsen som soppåse i våra svenska hem.

Kritiker beskyller ofta plastpåsarna för att orsaka nedskräpning. Det är en förenklad och slarvig retorik som inte speglar verkligheten i Sverige. Vi är alla överens om att plastpåsar inte ska finnas ute i naturen. Men det är inte heller svenska plastpåsar som i första hand skräpar ned kring våra svenska stränder. Faktum är att mängden plastkassar längs våra stränder halverades under 2018. Cigarettfimpar, snus och glasspapper är betydligt större nedskräpningsproblem.

Om Sverige ska lyckas driva en verkligt grön politik i den här frågan borde skatten åtminstone differentieras så att påsar av förnybart och miljövänligt material premieras. Som skatten nu är utformad blir miljökopplingen i bästa fall symbolisk. Att sminka skattehöjningar i grönt räddar måhända statskassan men inte vår miljö.

Mats Hedenström

Näringspolitisk chef, Svensk Handel

Magnus Nikkarinen

Hållbarhetsansvarig, Svensk Handel

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.