Det är beklagligt att Centerpartiet främst tycks vilja fokusera på att lyfta in fler obehöriga i skolan och låta dessa sätta betyg, skriver Åsa Fahlén.
Nu samlas Centerpartiet till stämma i Karlstad. Just i dag (27/9) ska man fatta beslut om sin skolpolitik. Som företrädare för de behöriga och legitimerade lärarna ser jag dock att det finns stora brister i partiets utbildningsprogram.
Det är beklagligt att Centerpartiet främst tycks vilja fokusera på att lyfta in fler obehöriga i skolan och låta dessa sätta betyg. För landets elever är det avgörande att de har behöriga och legitimerade lärare som kan bedöma deras förmågor och anpassa undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar.
Bristen på behöriga lärare är stor i skolor i glesbygd vilket leder till sämre studieresultat. För alla landets kommuner är meritvärdet i årskurs 9, som är ett mått på studieprestationerna, i genomsnitt nästan 218. Snittet i stödområdena är lägre, cirka 214. Men trots detta går inga pengar till utbildning i Centerns och regeringens stora landsbygdspaket. Det är ett fattigdomsbevis och visar att man ingenting lärt av vad som bygger samhällen starka inför framtiden – och även om regeringen har satsningar som går till de kommuner som har det tuffast så är det på tok för lite sett till behoven.
Vi måste motverka lärarbristen, men tyvärr kapitulerar centerpartisterna inför omständigheterna, som om det inte var politikens uppgift att just ändra på dessa! Skolans arbetsgivare och ansvariga politiker bör göra mer för att öka antalet legitimerade och behöriga lärare. Det finns redan en vilande resurs bland de lärare som lämnat skolan på grund av dåliga villkor.
Det beräknas vara nästintill 40 000 lärare i landet som lämnat skolan och över hälften av dem säger att de vill komma tillbaka om arbetsvillkor och löner blir bättre. Det skulle innebära en märkbar reducering av lärarbristen. Här måste Centern visa en större insikt och vilja.
Endast genom bättre arbetsmiljö och löneutveckling för alla lärare kan vi locka de bästa till läraryrket. Alternativet leder till en permanent lärarbrist, vilket i högsta grad är ett hot mot Sverige som kunskapsnation och i förlängningen äventyrar välfärden och demokratin. Man måste inse att det är en ödesfråga för vårt land.
Det ekonomiska läget i kommunerna är mycket allvarligt. Nästan samtidigt som landsbygdspaketet presenterades gick SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ut och berättade att i princip alla landets kommuner uppger att de driver igenom effektiviseringar och besparingar. Problemen är störst i glesbygdskommunerna, som ofta är centerkommuner. Där tvingas man till omfattande neddragningar i välfärden.
I glesbygdskommuner handlar det inte sällan om att skolor läggs ned och att verksamheter centraliseras eller att lärare får åka runt mellan många skolor och eleverna får delta i lektionen via videokonferenser.
Jag menar att staten nu måste gå in ta över finansieringsansvaret för skolan. Det är nödvändigt om skolan ska kunna fredas. Här måste Centern ta sitt ansvar och se till att januariavtalets intentioner vad gäller att ta fram beslutsunderlag för statligt huvudmannaskap för skolan skyndsamt blir verklighet. Att staten tar ett fastare grepp om skolan är avgörande för landets framtid. Endast med ett starkare nationellt ansvar kan hela Sverige leva.
Åsa Fahlén
Ordförande, Lärarnas Riksförbund