Spelrecension: The Legend of Zelda: Link’s Awakening

Spel
PUBLICERAD:

The Legend of Zelda: Link’s Awakening

Switch
Nintendo
Åldersmärkning: 7

När Link’s Awakening först släpptes till Gameboy år 1993, så var det en imponerande bedrift. Inte bara för att ett bärbart spel på en relativt klen konsol kunde vara så förhållandevis stort och komplicerat, utan även för att det hade en helt unik identitet. Link’s Awakening sticker fortfarande ut som något alldeles eget i den långvariga serien, tillsammans med Zelda 2 och Wind Waker.

Den lågmält vemodiga atmosfären parad med en oväntad och tillbakalutad humor skapade en väldigt säregen spelupplevelse som både väckte känslor och fick en att dra på smilbanden. Att pusslen var fyndiga skadade knappast heller. Striderna var klumpiga, förstås, och sättet man hanterade sina föremål var riktigt omständligt.

I den här remaken av det klassiska Zelda-äventyret så rättas spelmekaniken till, och presenteras på ett mer slipat och strömlinjeformat sätt. Du behöver inte byta mellan föremål lika ofta, eftersom Switchen har fler knappar än en gammal Gameboy. Visserligen är bilduppdateringen förvånansvärt ojämn, men i övrigt är det tekniskt slipat.

Som en lättsam, väl sammanhållen old school-upplevelse är också den här nyversionen av Link’s Awakening bra. Men det beror lite på vad man i första hand tog med sig från originalet, huruvida man uppskattar även den här versionen eller inte. Det där lågmälda vemodet har skalats av nästan helt till förmån för en uppsluppen och närmast envetet gladlynt ton. Från den inledande flöjt-överdosen på titelskärmen till den Little Big Adventure-doftande designen där allt ser ut att vara gjort av plastleksaker.

Jag kan inte riktigt skaka av mig känslan av att jag spelar en version av Link’s Awakening som tvångsmatats med de där lyckopillren från Aldous Huxleys romanklassiker Brave New World. Det är ett trivsamt, lagom kort Zelda-äventyr som lär tilltala seriens fans. För mig blir det mest intressant som en kontrast till originalet. Den där överdrivna munterheten blir nästan kuslig. Om du däremot aldrig spelat originalet är detta förmodligen mest ett gediget actionäventyr av den gamla skolan.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.