Problem med rekrytering och köer tycks inte drabba alla avdelningar inom den värmländska psykvården. Christina Sand, enhetschef för Första linjen Karlstadsområdet, menar att verksamheten klarat sig undan merparten av problemen.
– Just nu har vi ingen kö, alla erbjuds en bedömning inom tre dagar, säger hon.
Första linjen är de verksamheter och funktioner som tar emot barn och unga som visar tecken på dåligt psykiskt mående eller lindrigare psykisk ohälsa. Tanken är att Första linjen ska fungera som en avlastning till specialistvården, på samma sätt som vårdcentralerna hanterar en del fall av psykisk ohälsa istället för vuxenpsykiatrin.
Bup kämpar med läkarbrist – och söktrycket ökar– Vi jobbar med lätt till måttlig psykisk ohälsa med både barn och unga och deras familjer, säger Christina Sand.
– Första linjen fungerar så att den dels avlastar specialistvården och dels kan plocka upp barn och ungdomar tidigt, att de ska komma in innan det blir psykisk ohälsa. Förhoppningen är att få ner den psykiska ohälsan. Vi behandlar inte så mycket sjukdomar som vi behandlar det friska.
I Värmland startade Första linjen i Hagfors 2013. Christina Sand var med i processen med att införa systemet i hela länet, vilket blev klart förra året.
Än så länge finns ingen klar statistisk bild över hur systemet har påverkat barn- och ungdomspsykiatrin eller hur vårdgarantin följs, men enligt Christina Sand har införandet medfört en avlastning på specialistvården.
– Barnpsykiatrin ser en avlastning och elevhälsan märker jättestor skillnad, de har inte haft något att hänvisa till tidigare.
I Första linjen Karlstadsområdet ingår också Forshaga, Grums, Hammarö och Kils kommuner och där tog man emot över 700 barn och unga under 2017.
I dag finns en webbtjänst för kontakt med Första linjen och fler digitala kontaktvägar är på väg, enligt Kerstin Karlsson, utvecklingsledare för barn och unga området öppenvård.