Bup kämpar med läkarbrist – och söktrycket ökar

Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Värmland kämpar med att rekrytera utbildade specialistläkare. Samtidigt har trycket på Bup ökat och fler unga än någonsin söker sig till specialistvården.

Tillförordnade verksamhetschefen Anna Tång anser ändå att situationen i dag ser ljusare ut än på flera år.

Antalet årsarbetande psykologer och utbildade specialistläkare per 100 000 invånare i Värmland är det lägsta i landet. Det här enligt en rapport som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Men enligt Anna Tång är en ljusning i sikte, i alla fall bitvis.

– När det gäller psykologer så hade vi sju årsarbetande 2018. Nu har vi 12,5. Vi behöver absolut fler, men det känns som att det går åt rätt håll.

När det gäller specialistläkarna är det däremot fortsatt svårt att rekrytera och det sätter stor press på de läkare som i dag finns i verksamheten.

– Vi är ju en dygnet runt-verksamhet och vi har fem överläkare som motsvarar tre och en halv årsarbetare. Det gör att läkarna hos oss har väldigt täta jourer, sju dygn i månaden. De är riktiga hjältar, våra läkare!

Det här innebär att Bup i dag är beroende av hyrläkare, men även att de direktanställda läkarna och psykologerna i verksamheten ofta får jobba konsultativt till sköterskor och kurator i stället för att träffa patienter. Det finns också två egna ST-läkare i verksamheten.

– När det kommer till läkarsidan är det tufft. Vi har jobbat länge med arbetsväxling och tittat på vad det är som bara läkare och psykologer kan göra och sedan lagt mer ansvar på sköterskor och kuratorer.

Lösningarna inom Bup visar sig också i statistiken. Värmland har betydligt fler sköterskor och kuratorer än rikssnittet och största delen av sköterskorna är också specialistutbildade.

Hur vårdgarantin har följts har variera kraftigt de senaste tre åren, särskilt när det gäller påbörjad behandling eller utredning inom 30 dagar.

Har det koppling till läkarsituationen?

– Nej, det tror jag inte. Det ska gå fort med en medicinsk bedömning och en prioritering. Vår största grupp är personer med neuropsykiatriska diagnoser och när det gäller första behandling ligger vi bättre till nu. Det är ett resultat av att vi har standardiserat vårdflödet.

– Sedan är det ju också en medicinsk bedömning som görs. En del kanske kan vänta 35-40 dagar, medan till exempel ångest och depression har högre prioritet.

Söktrycket på Bup ökar, finns det resurser för att klara trycket?

– Jag känner mig trygg med att alla som behöver specialistvård får det, men en del kanske inte får vård inom 30 dagar. Det är klart att vi vi behöver se över effektiviteten i verksamheten. Jag tänker att vi klarar det, men att vi behöver jobba med arbetsmiljön.

Förskrivningen av antidepressiva till unga i Värmland ökar markant, vad beror det på?

– Antalet förstämningssyndrom har ökat och då ska förskrivningen också öka. Första steget är basbehandling och samtal och sedan utvärderas det efter sex veckor. Om det inte har gett effekt ska vi skriva ut antidepressiva i kombination med samtalsterapi.

Hur ser du på situationen i helhet?

– Min bedömning är att det är fullt hanterbart. Vi klarar uppdraget med de läkare vi har, men jag tycker att de drar ett tungt lass.

– Sedan tycker jag att det är bra att det finns fler aktörer i dag, första linjen bland annat. Vi har fått en renare psykiatrisk målgrupp. Tyngre, men renare.