I dag är det fler unga än någonsin som lider av psykisk ohälsa. Det är i alla fall bilden som ges av bland annat Folkhälsomyndighetens siffror. Men vad innebär siffrorna, egentligen?
Sofia Kvist Lindholm, filosofie doktor och lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, är en av forskarna som menar att undersökningarna som görs kan ge fel bild av vad som är ohälsa och vad som är vardagliga besvär.
Folkhälsomyndigheten gör en enkätundersökning, som skapats av WHO (World Health Organization), kring psykisk ohälsa vart fjärde år. Sedan undersökningen startade, i mitten på 80-talet, har man sett en gradvis ökning av rapporterade psykosomatiska besvär bland 11-, 13- och 15-åringar.
Enkäten frågar efter två eller fler symptom, som huvudvärk, magsmärtor, nedstämdhet och sömnsvårigheter, oftare än en gång i veckan under ett halvårs tid.
I alla åldrar kunde man se ett tydligt mönster där pojkar upplevde mindre besvär än flickor. Dessutom har yngre barn färre besvär än äldre.
Ungdomarna: "Det var ingen som lyssnade"Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, säger att det är svårt att analysera vad besvären beror på och att det finns ett problem i att regelbundna psykosomatiska besvär klumpas ihop till psykisk ohälsa.
– En sak som är viktig att komma ihåg är att de flesta mår bra psykiskt. Det är något som ofta kommer bort i diskussioner kring psykisk ohälsa. Bland skolbarn är det till exempel 80 procent som uppger att de är nöjda med livet. Men andelen är lägre bland äldre barn och bland flickor.
Sedan undersökningens start har de rapporterade psykosomatiska besvären i princip dubblerats. Frågan kring hur nöjd man är med sitt liv har hållit sig på ungefär samma plats sedan den infördes 2001.
– Hur man mäter psykisk ohälsa blir då väldigt intressant. Är det symptom på besvär eller hur man upplever livet?
Många unga känner stress
Lise-Lotte Kullenberg, skolpsykolog i Karlstads kommun, säger att hon har sett en stor skillnad på hur skolungdomarna mår nu, jämfört med för några år sedan.
– Saker som en ökad globalisering, stora besparingar som har gett färre vuxna i skolan och den senaste läroplanen som kom 2011 har bidragit till ökad stress hos eleverna.
Eleverna hon har träffat i sitt arbete söker ofta hjälp för just stress. De har oroliga funderingar kring hur det ska gå för dem i framtiden, hur de ska duga och hur de ska ta sig vidare i livet.
– De känner att de mår dåligt, har ångest och att de helt enkelt inte orkar med. De nämner ofta inte stress själva, men de nämner symptomen som har yttrat sig efter långvarig stress.
– Det var väldigt nyligen man förstod att barn också kan bli utbrända. Utöver skolan, som sätter otroligt höga krav på dem, har de ofta också en enorm fritidsstress med diverse aktiviteter även efter skolan. När ska man få chansen att göra en sak i taget, och bara vara?
Hon tror att kravökningen, samt den omedelbara tillgången till internet som finns i dag, är två faktorer som gör stressen hos ungdomar nu mycket större än förr.
"Det är klart att jag är irriterad ibland"
Sofia Kvist Lindholm, filosofie doktor och lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, är en av forskarna bakom studien "Att känna sig nere och ha svårt att somna – en etnografisk studie om vad psykisk (o)hälsa betyder för unga".
– De sammanfattande rapporterna ger ofta bilden av att unga mår allt sämre. Men det finns två sidor. Det är viktigt att gå tillbaka och se på vad de här siffrorna, i bland annat WHO:s undersökning, faktiskt står för, säger hon.
Studien tittade noga på vad det är enkäten faktiskt efterfrågar och vad målgruppen själva tänker att de rapporterar. Man kom fram till att det, bland de som rapporterade om återkommande besvär, finns två grupper som ger samma utslag.
Den ena gruppen handskades med djupgående problem.
– Det kunde handla om att man varit utsatt för övergrepp, förlorat en familjemedlem, har stora sociala svårigheter eller skolsvårigheter, för höga krav på sig själv så att kraven tar över deras liv.
Den andra gruppen stod mer för vardagliga problem som kommer och går.
– De uttryckte att "jag mår bra, men det är klart att jag har ont i huvudet, känner mig nervös och är irriterad ibland", berättar Sofia Kvist Lindholm.
Besvären kom t.ex. inför ett prov, när de bråkat med en kompis, höll på med mobilen istället för att sova.
Skapar fel bild
Ungdomar med olika problem hamnar under samma paraply. Något som i sin tur kan leda till att många får fel sorts hjälp och att vi missar att se de som behöver individuell hjälp.
– Om vi börjar klumpa ihop alla de problem som ungdomar rapporterar, både vardagliga och tyngre besvär, skapar vi bilden av att vi har en jättemassiv psykisk ohälsa bland unga. Det gör att vi riskerar att missa dem med djupgående problem som behöver individuell hjälp och vi missar de vanliga problemen.
Sofia Kvist Lindholm är dock tydlig med att man inte ska nedvärdera eller vifta bort svaren som ges i till exempel WHO:s enkät.
– Det är verkligen intressant att se varför ungdomarna, och framför allt tjejer, rapporterar besvär. Men då tycker jag att man ska kolla på just det i stället för att kalla det för psykisk ohälsa. Hur stor roll spelar normer, sociala relationer, och det nya sättet för oss att hantera relationer via sociala medier, in nu?