Replik: Mer fakta i skolvalet drabbar friskolor

Debatt
PUBLICERAD:
Mer fakta i skolvalet visar tydligare fördelarna med det offentliga utbildningssystemet, skriver Anders Andersson.
Foto: Jessica Gow/TT
Skolvalet är nog ganska enkelt om det gäller en föräldradriven friskola på landet, men besvärligare om skolan drivs av en koncern, vars affärsidé för grundskolan är att försvåra för studieovana barn och därmed bidra till ökad segregering, skriver Anders Andersson.

Svar till Ulla Hamilton (NWT 12/9).

I debattartikeln "Genomför friskolereformen fullt ut" den 12 september efterlyser Ulla Hamilton ett skolvalssystem som underlättar valet för elever och föräldrar. På nätet finns dock en hel del statistik som jämför skolor med varandra, exempelvis friskolor med kommunala skolor.

Skolverkets statistikdatabas Siris visar att 79 procent av lärarna i landets kommunala grundskolor läsåret 2018/19 hade lärarlegitimation. Motsvarande andel i friskolor var 68 procent och för gymnasieskolor 85 respektive 74 procent.

Skolverkets sajt valjaskola.se visar att ”lärare med legitimation och behörighet” på gymnasiets El- och energiprogram i Karlstad är högst på kommunala Nobelgymnasiet med 89 procent och lägst på Fria Läroverken och de båda Academedia-ägda NTI Gymnasiet och Praktiska Gymnasiet med 68, 77 respektive 61 procent. På gymnasiets Teknikprogram i Karlstad är lärarbehörigheten högst på Academedia-ägda friskolan Klara och kommunala Älvkullen med 90 respektive 86 procent och lägst på Fria Läroverken och NTI Gymnasiet med 68 respektive 77 procent.

I grundskolan var lärartätheten läsåret 2018/19 i Karlstads kommunala skolor 12,1 och på friskolorna 15,1 elever per lärare, där Internationella Engelska skolan (IES) toppar med 16,7 (Siris, Skolverket). På gymnasiets El- och energiprogram i Karlstad är enligt valjaskola.se lärartätheten högst på kommunala Nobelgymnasiet med 10,9 elever per lärare och lägre på Fria Läroverken, NTI Gymnasiet och Praktiska Gymnasiet med 15,9, 13,1 respektive 13,4 elever per lärare. På Teknikprogrammen i Karlstad har Klara och Fria Läroverken lägst lärartäthet med 16,6 respektive 15,9 elever per lärare, medan NTI Gymnasiet och Älvkullen har högre lärartäthet med 13,1 respektive 14,6 elever per lärare.

Meritvärdet läsåret 2017/18 i årskurs 9 i hela landet var i snitt 223 i kommunala skolor och 252 på friskolor. I Karlstad var meritvärdet i kommunala skolor 224 och på friskolor 261, där IES toppar med 268 och kommunala Frödingskolan har lägst med 181. En förklaring är att av föräldrarna på IES har 78 procent eftergymnasial utbildning och 27 procent utländsk bakgrund. På Frödingskolan är andelarna 36 respektive 69 procent (Siris, Skolverket).

Enligt Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017 (Skolverket, 2018) är årskostnaden för en elev i en kommunal grundskola 109 500 kronor och i en friskola 99 200 kronor. Motsvarade genomsnittliga årskostnader för en gymnasieelev är 125 800 respektive 103 800 kronor. Främst är det kostnader för undervisning (löner, utrustning och lärartäthet) som skiljer, vilket bidrar till att finansiera de börsnoterade skolkoncernernas vinster, som i år hos Academedia genererar en utdelning på 131 miljoner och hos IES 46,5 miljoner kronor. Resten av vinsten återinvesteras i skolan eller i nyetableringar. Academedia satsar även på förskolor i Tyskland och Norge och IES på skolor i Spanien.

Skolvalet är nog ganska enkelt om det gäller en föräldradriven friskola på landet, men besvärligare om skolan drivs av en koncern, vars affärsidé för grundskolan är att försvåra för studieovana barn och därmed bidra till ökad segregering, medan de fria gymnasiernas brist på pengar, behöriga lärare och lärartäthet riskerar utbildningens kvalitet.

Mer fakta i skolvalet visar tydligare fördelarna med det offentliga utbildningssystemet. Etableras samtidigt nya attraktiva grundskolor för större gränsöverskridande upptagningsområden blir valet för de flesta överflödigt och de vinstfria skolorna kan i ny tappning återerövra utbildningsmarknaden.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.