Adam Smiths ”Nationernas välstånd” från 1776 brukar kallas den moderna nationalekonomins födelse. Sedan dess har nationalekonomin blivit ganska teknisk men den kräver fortfarande några antaganden om oss människor.
Två sådana antaganden är att vi:
1) vet vad som är bäst för oss
2) agerar utifrån den kunskapen.
Men dessa antaganden utmanas av det växande forskningsområdet beteendeekonomi som säger att; nej, vi vet inte alltid vad som är bäst för oss och nej, även när vi vet det agerar vi inte alltid i enlighet med den kunskapen.
Hjärnan spelar oss spratt som gör att vi gärna skjuter upp sparande (och träning och nyttig mat…) trots att vi vet att det är bra för oss, att vi ägnar oss åt flockbeteende trots att det leder till dåliga aktieköp och att vi har svårt att fatta beslut om det ges för många valmöjligheter.
Förluster ogillas mest
Jag tänker på det här när jag noterar att svenska hushåll i runda slängar har 2 000 miljarder kronor på sina bankkonton. Visst brukar vi privatekonomer vara noga med att alla ska ha en buffert som är både lättåtkomlig och riskfri. Men även om alla svenska hushåll faktiskt lydde vår uppmaning om två nettomånadslöner på banken, blir det bara strax över 200 miljarder kronor.
Att det nu står tio gånger så mycket pengar på hushållens bankkonton tror jag har en hel del med just beteendeekonomi att göra. Närmare bestämt med det som forskarna kallar förlustaversion.
I ekonomiska sammanhang tycker vi förstås om vinster och ogillar förluster men det visar sig att förhållandet inte är symmetriskt. Tvärtom ogillar vi förluster mer än vi tycker om vinster. Och det gäller inte bara oss människor. Experiment visar att en apa som får en frukt blir mycket gladare än en apa som först får två frukter och sedan blir av med en, trots att båda totalt sett går en frukt plus.
Smärtan satt djupt
År 2008 var det finanskris och den amerikanska börsen föll med 37 procent. Under de följande fyra åren, 2009 – 2012, gick börsen plus samtliga år, tre av dem med mer än 15 procent. Men när en stor grupp aktiesparare i en studie 2013 ombads säga hur börsen hade gått de senaste fem åren, svarade mellan 31 och 70 procent att börsen hade gått minus vart och ett av de fyra åren sedan 2008. Smärtan från den stora nedgången 2008 satt alltså så djupt att fyra år av bra uppgångar inte nådde fram till spararnas medvetande.
Det är lätt att bränna sig och efter en nedgång kan det ta många år innan vi vågar oss tillbaks ut på banan. Men i dagens ränteläge är det viktigare än någonsin att ha rätt pengar på kontot (bufferten) och rätt pengar på börsen (det långsiktiga sparandet) för att inte avkastningen på sikt ska bli lidande.
I dagsläget finns det 2 000 miljarder bra skäl att fundera över om sparandet är rätt placerat.
Fotnot: Under vinjetten Dina pengar ger företrädare för sex värmländska banker privatekonomiska tips.
Krönikörerna är: Kristina Frid, SBAB, Lasse Nilsson, Nordea, Anders Paulsson, Swedbank, Maria Landeborn, Danske bank. Fredrik Ekenberg, Handelsbanken, Jens Magnusson, SEB.