Ångest- och förstämningssyndrom utgör största delen av de psykiatriska diagnoser som ställs i Värmland. Andelen patienter - med någon av diagnoserna som huvuddiagnos - som söker hjälp i öppenvården är större än rikssnittet och andelen patienter med ångestsyndrom är bland de högsta i landet, enligt statistik från SKL (Sveriges kommuner och landsting)
Depression
En depression innebär, enligt 1177.se, att sällan eller aldrig känna någon glädje eller lust. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner. Ointresse för saker som nyheter, arbete eller vad som händer i närståendes liv.
Några symptom är:
• låg självkänsla
•känsla av hopplöshet
• orkeslöshet
• koncentrationssvårigheter
• ångest, irritation eller ilska
• kroppsliga besvär
• självmordstankar
En depression kan ge kroppsliga besvär, bland annat:
• besvär med magen
• huvudvärk
• värk i axlarna, nacken eller ryggen
• minskad matlust, eller överkonsumtion av mat och dryck
• minskad sexlust
• sömnsvårigheter, svårt att somna, störd sömn eller för mycket sömn
Olika former av depressioner:
Den vanligaste kallas egentlig depression och delas upp i svårighetsgrader: lätt eller lindrig -, medelsvår eller måttlig - och svår eller djup depression.
• Depression i samband med barnafödsel
• Återkommande depressioner
• Årstidsbunden depression
Ångest
Starka känslor av rädsla eller oro, som ofta känns i kroppen. Ångest kan kännas olika för olika människor.
Några av symptomen är:
• hjärtat slår hårt eller fortare än vanligt.
• andningssvårigheter eller yrsel
• känsla av en klump i magen eller en tyngd över bröstet
• du kan börja svettas eller känna dig varm eller kall inuti
• du kan bli torr i munnen, kissnödig eller dålig i magen.
• stickningar eller domningar i händer eller fötter.
• du kan känna dig darrig, skakig eller svag i musklerna.
Ångest kan ibland kännas så starkt att du tror att du ska svimma, tappa kontrollen eller till och med dö. Men reaktionen är inte farlig och ångesten går över av sig själv.
De flesta upplever ångest någon gång i livet, men om ångesten bli långvarig kan den medföra konsekvenser som stresskänslighet, rastlöshet och irritation, sömnsvårigheter och ökad risk för missbruk och beroende eftersom en del personer som drabbas försöker döva ångesten med alkohol eller droger.
Generaliserat ångestsyndrom - GAD
Ständig oro och ångest över många saker samtidigt i minst sex månader kan vara vad som kallas generaliserat ångestsyndrom - GAD (från engelskans generalized anxiety disorder).
GAD gör att man känner sig osäker och har svårt att koppla av och känna trygghet. Oro för saker som till exempel att man själv eller någon närstående ska bli sjuk eller råka ut för en olycka.
Att då och då oroa sig eller fundera på vad som ska hända i framtiden är inte samma sak som att ha GAD. GAD påverkar hela livet.
Panikattack
En panikattack är rädsla eller ångest som kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen. Panikattacken går ofta snabbt över, men upplevelsen kan vara så skrämmande att den påverkar länge efteråt.
Det är vanligt att få ett eller flera av följande symtom:
• snabba eller hårda hjärtslag
• svårt att andas
• yrsel, illamående eller svimningskänslor
• känsla av klump i magen eller tryck över bröstet
• svettningar, det känns som att du blir varm eller kall inuti
• stickningar eller domningar i händer eller fötter
• darrningar eller svaghetskänsla i musklerna.
Det är mycket obehagligt att få en panikattack och den kommer ofta oväntat. Du kan tänka att du håller på att tappa kontrollen, bli galen eller till och med dö. Det är vanligt att de starka kroppsliga känslorna misstolkas som fysisk sjukdom.
Paniksyndrom
Du kan ha vad som kallas paniksyndrom om du har återkommande panikattacker och har börjat undvika vissa situationer och platser.
Drabbade undviker ofta situationer eller platser som innebär trängsel och är svåra att lämna snabbt, som till exempel tåg, biografer eller bussar. Det är också vanligt att undvika att utsätta sig för upplevelser som påminner om att känna panikångest, som till exempel att få hjärtklappning, bli illamående eller yr.
Besvären ska ha uppträtt i minst en månad för att det ska kunna räknas som paniksyndrom. Med tiden kan besvären med ångest styra den drabbade allt mer och livet bli mer begränsat. Att ha haft några enstaka panikattacker betyder inte att man har paniksyndrom.
Att må dåligt
Det är vanligt att må dåligt då och då.
De flesta känner sig ledsna, trötta, frustrerade, besvikna, arga eller ensamma ibland. Vissa känner så här ofta, andra mer sällan. Det är inget fel att känna negativa känslor, det är lika rätt som att känna positiva känslor.
Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du har varit nedstämd under minst två veckor och har andra symtom på depression.
Om du har så stark ångest att du har svårt att klara av vardagen behöver du hjälp. Kontakta en vårdcentral i första hand.
Källa: 1177.se
40 000 värmlänningar mår psykiskt dåligt