40 000 värmlänningar mår psykiskt dåligt

Var sjätte värmländsk kvinna och var tionde värmländsk man mår psykiskt dåligt. Det är nästan 40 000 personer.

Många har svårt att sova eller känner ångest och oro. Varannan känner sig trött. Drygt var tionde äter antidepressiva läkemedel.

Hur go' och gla' är värmlänningen – egentligen?

Sju av tio värmlänningar tycker att de mår bra, visar enkäten Hälsa på lika villkor. 2015–2018 uppgav 69 procent av de tillfrågade kvinnorna och 72 procent av de tillfrågade männen att de mådde bra eller mycket bra när de fick frågan om sin allmänna hälsa. Siffran har varit ganska stabil de senaste tio åren. Nio av tio uppgav i senaste undersökningen att de är ganska eller mycket nöjda med livet.

Men solen har fläckar. 2015 till 2018 led 17 procent av kvinnorna och 11 procent av männen av nedsatt psykiskt välbefinnande, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Det motsvarar var sjätte kvinna och var tionde man eller över 39 000 personer. 2010–2013 var siffran 13 respektive 9 procent.

2015 till 2018 led 40 procent av kvinnorna och 29 procent av männen av ängslan, oro eller ångest. I siffran ingår både lätta och svåra besvär. 2010–2013 var siffrorna 38 respektive 26 procent.

Ökat tryck på bup

De riktigt svåra diagnoserna, som exempelvis schizofreni, har däremot inte ökat, enligt Anna-Karin Törnqvist, utvecklingsledare med fokus på psykiatri och psykisk hälsa på Region Värmland.

Hon säger också att trycket på vården för vuxna när det gäller psykisk ohälsa har varit ganska konstant över tid. Däremot har antalet patienter på samtalsmottagningarna ökat lite, men det kan även bero på ett förändrat arbetssätt i primärvården. Runt 40 procent av patienterna som söker till en vårdcentral har problem som är kopplade till psykisk ohälsa.

Däremot söker allt fler till barn- och ungdomspsykiatrin.

– Bup har aldrig tagit emot så många patienter som i dag, men ändå är det inte tillräckligt.

Antalet patienter med ätstörningar har gått upp och ner över tid, just nu ökar det.

– Det har gått ner i åldrarna också, säger Anna-Karin Törnqvist. Men om ökningen är tillfällig eller inte är jättesvårt att säga.

NWT kommer att berätta mer om den psykiska ohälsan bland unga senare i artikelserien, men andelen som har olika besvär ökat. Samtidigt visar en studie från Linköping att det verkar finnas två grupper: en med lindrigare besvär som har att göra med reaktioner på mer vardagliga händelser och en med djupare och allvarligare problem.

Yngre söker oftare

Enligt Anna-Karin Törnqvist söker yngre vård för fler saker.

– Det behöver inte vara bara inom det här området, men bland 90-talister söker man för enklare åkommor. Vi funderar över hur vi kan stötta så att man får hjälp, men inte behöver åka till akuten.

Inställningen till psykisk ohälsa har också förändrats med tiden.

– Det har kommit upp mer på agendan, säger Anna Beata Ekström, som är folkhälsostrateg på Region Värmland. Man pratar om det och minskar stigmat.

– Det är mycket mer okej att söka hjälp, men det har en baksida också, för vi har litegrann tappat bort vad som hör till ett normalt mående, det är ju upp och ner, säger Anna-Karin Törnqvist.

Psykisk hälsa är komplex och påverkas av en massa saker, som kanske inte är uppenbara vid en första anblick. Till exempel ökar risken för depression om man har dålig ekonomi.

Mycket som påverkar

En annan aspekt som diskuteras mer är den existentiella hälsan.

– Det handlar bland annat om att känna mening med sitt liv, med andras liv och att känna förundran över saker som händer, säger Anna Beata Ekström. Man har ju pratat om fysisk, psykisk och social hälsa, kanske behöver vi ibland lägga till det här existentiella för att förstå helheten.

Anu Molarius på centrum för klinisk forskning visar en bild med ord och pilar åt flera håll.

– Det är jättemånga faktorer som påverkar, arbete, socialt sammanhang, boende, relationer, delaktighet, socialt stöd, livshändelser, familj, tidig barndom, individuella resurser.

– Kontentan är att man måste lyssna in den enskilda individen, säger Anna-Karin Törnqvist.

Varannan är trött

2015 till 2018 hade 39 procent av kvinnorna och 27 procent av männen sömnsvårigheter. 2010–2013 var siffran 37 respektive 27 procent.

2015–2018 kände sig 16 procent av kvinnorna stressade och 11 procent av männen. Siffran har varit i stort sett konstant i tio år.

Däremot känner sig allt fler värmlänningar trötta. I dag är varannan värmlänning trött. 56 procent av kvinnorna kände sig trötta 2015–2018, jämfört med 48 procent 2010–2013. För männen är motsvarande siffror 44 respektive 36 procent. Den svåra tröttheten har ökat lite bland männen.

Alkoholen verkar åt två håll

Det finns samband mellan psykisk ohälsa och alkohol. Till exempel ökar risken för depression om man dricker mycket. Samtidigt ökar risken att dricka mycket för den som är deprimerad.

– Man får ångestlindring väldigt snabbt av alkohol, men sedan kommer den negativa effekten, säger Anna-Karin Törnqvist på Region Värmland.

Var tionde saknar känslomässigt stöd

Andelen som uppger att de har ett lågt socialt deltagande har minskat jämfört med 2010–2013, då den var 22 procent bland kvinnor, 28 procent bland män och totalt 25 procent. Alla siffror är självrapporterade.

Dålig ekonomi ökar risken för depression

Enligt dåvarande landstingets enkätundersökning Liv och hälsa från 2017 har 12 procent av de svarande kvinnorna och 8 procent av de svarande männen diagnosticerats med depression. Vanligast är depression bland de allra äldsta kvinnorna.

Bland kvinnor med låg inkomst är det fyra gånger så vanligt med depression jämfört med dem som har den högsta inkomsten. Depression är mer än dubbelt så vanligt bland dem med förgymnasial utbildning än bland dem med eftergymnasial utbildning. Mest drabbade är arbetslösa kvinnor, 21 procent, och män som haft svårt att klara löpande utgifter, 28 procent. Bland kvinnor som haft svårt att klara löpande utgifter uppger 30 procent att de fått diagnosen depression.

– Ekonomin är något man inte ska förringa, säger Anna-Karin Törnqvist, utvecklingsledare på Region Värmland. Vi är lite för dåliga på att ställa den frågan.

– Har man dålig ekonomi och är jättebekymrad för det spelar det nästan ingen roll hur många samtal, hur mycket terapi eller stöd du får.

Sex procent av kvinnorna och fyra procent av männen besväras svårt av nedstämdhet. Inräknat lätta besvär är siffran 34 respektive 22 procent.

Allt fler får antidepressiva läkemedel

I fjol fick drygt var tionde värmlänning antidepressiva läkemedel, eller 11,5 procent. Drygt 7 300 fler värmlänningar tog antidepressiva läkemedel 2018 än 2008. Det är en ökning på 29 procent.

Men om det beror på att fler mår sämre eller om mörkertalet minskat är svårt att säga, enligt Madelene Johanzon, överläkare och ordförande för läkemedelskommittén i Region Värmland.

– Man kan se det som dåligt att det har ökat om man kopplar det till att vi mår sämre, men man kan se det som bra på det sättet att det kanske borde ha varit en högre förskrivning från början.

Den bästa behandlingen mot depression är ofta att både få medicin och samtalsbehandling, men hur utvecklingen ser ut där går inte att säga. Det saknas en sammanlagd statistik på hur många som får samtalsstöd, enligt Madelene Johanzon, eftersom det finns olika vårdgivare.

Om den ökade förskrivningen säger hon:

– Det är svårt att säga om det är bra eller dåligt att det har ökat. Om fler som behöver läkemedel får det så är det bra. Det är alltid viktigt att anpassa behandlingen efter vem man behandlar. Vad beror behovet på, finns det alternativ till läkemedelsbehandling? Om orsaken är till exempel ensamhet behövs andra åtgärder.

Andelen vuxna värmlänningar som tar vissa sömnmedel eller lugnande medel långvarigt minskar. Räknat per 100 000 invånare har antalet sjunkit från 45 till 37 för kvinnor och från 30 till 24 bland män mellan 2015 och 2017. Det kan bero på den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel.

Självmordstalen går upp och ner

37 personer tog sitt liv i Värmland 2018, enligt Socialstyrelsen, 28 män och 9 kvinnor. Det är en minskning med 14 personer sedan 2017, då 37 män och 14 kvinnor tog sina liv. 2016 var siffran 33 personer.

Självmordstankar har blivit ovanligare det senaste decenniet. 2015–2018 hade tre procent av kvinnorna och en procent av männen det. 2010–2013 hade sju procent av kvinnorna och sex procent av männen självmordstankar.

Sjukskrivningarna ökar

Sjukskrivningarna för psykiska diagnoser blir fler. 2007 var drygt 2 000 värmlänningar sjukskrivna av de här orsakerna. I slutet av mars i år var det drygt 2 600. Mer än varannan kvinna som är sjukskriven är det av psykologiska orsaker och drygt fyra av tio män. Andelen har ökat sedan 2007.

Källor: Region Värmland, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Socialstyrelsen

Läs också: