Banta public service

Ledare
PUBLICERAD:
Krymp de massiva radio- och tv-husen på Gärdet i Stockholm.
Foto: Bertil Ericson / TT
Moderaterna har blivit brända av kritiken mot att partiet helt okritiskt gick med på införandet av en särskild public service-skatt utan att det ställdes krav på uppdrag och innehåll. Så nu vill man omforma sin politik när det gäller skattefinansierad radio och tv.

Medan regeringen och dess stödpartier de senaste veckorna ägnat sig åt oskicket att i förväg släppa enskilda nyheter innan höstbudgeten har Moderaterna kontrat med att i sin tur släppa olika förslag som skall upp till beslut på partistämman i oktober. Genomslaget för saker som minskat bistånd, slopade straffrabatter och söndagsöppet på Systemet har trots konkurrensen varit hyfsat bra, även om en del av förslagen inte alltid varit tillfredsställande.

I tisdags presenterade så partisekreteraren Gunnar Strömmer ännu ett – en förändring av public service-uppdraget. Att man i nymoderat anda satt still i båten när den nya obligatoriska tv-skatten infördes stötte på stort internt motstånd. Länsförbunden i Stockholm och Västra Götaland har därefter fattat beslut om att verka för kraftiga begränsningar eller till och med avskaffande av public service.

Moderaterna vill nu kanalisera detta motstånd genom att sjösätta en arbetsgrupp som skall komma med förslag på hur framtiden för Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion skall se ut. Detta skall sedan kunna gälla från och med 2026, då nästa sändningstillstånd börjar gälla. Enligt Strömmer skall fokus vara på ett smalare men vassare utbud. Sport och underhållning får stryka på foten till förmån för nyheter, kultur och fördjupande samhällsjournalistik.

Gott så, det skulle också kunna spara en hel del pengar när man inte behöver konkurrera med de kommersiella bolagen om publikdragande evenemang, som stora sporthändelser och melodifestivaler, eller dyra inköp av serier som med fördel skulle kunna ses i någon av de privata kanalerna. Frågan är dock om Moderaterna när det kommer till kritan verkligen är beredda att gå långt, men det borde de.

Mest uppmärksamhet fick dock tanken på att kunna delfinansiera public service med en "återhållsam reklampolicy". Det kan ju låta frestande att på så sätt minska skattefinansieringen, men här är partiet fel ute. Redan i dag har privata medieföretag problem med den snedvrida konkurrensen från Internetjättar som Google och Facebook, och att skattefinansierad public service också levererar nyheter och annat inte bara i bild och ljud utan också på nätet.

Det är en mycket dålig tanke att låta public service konkurrera om annonsmedel med privata aktörer som redan har det kämpigt. Förhoppningsvis är detta något som man kanske inte riktigt tänkte på när idén kläcktes i det moderata partihögkvarteret och att det inte blir en del av partiets nya mediepolitik. I alla händelser lär tv-reklam få mindre betydelse i takt med att fler och fler väljer bort tablåbelagd tv till förmån för olika play- och streamingtjänster.

Det återstår dock att se hur långt Moderaterna är beredda att gå i sin vilja att stöpa om public service. Förhoppningsvis tar de ut svängarna rejält när det gäller form, uppdrag och innehåll, men låter bli reklamen.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.