• idag
    9 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    10 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    13 juli
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Låt kommunerna få en större roll i arbetsmarknadspolitiken

Debatt
PUBLICERAD:
De som står längst från arbetsmarknaden är i behov av fysiska möten med personal från Arbetsförmedlingen i sitt närområde för att kunna vara aktivt arbetssökande och ta steget in i arbetslivet, skriver Anders Knape.
Foto: Hans Alm
Tydliga signaler visar att de som står längst från arbetsmarknaden inte får tillräckligt med stöd för att närma sig ett arbete, skriver Anders Knape.

Sverige har den högsta sysselsättningsgraden under hela 2000-talet, men alltför många personer är trots det arbetslösa. Medan delar av arbetsmarknaden ropar efter arbetskraft står en huvuddel av de arbetslösa långt från arbetsmarknaden, ofta för att de inte har rätt kompetens eller på andra sätt inte är anställningsbara. I Värmland var 8 562 personer arbetslösa i juli 2019 enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Tydliga signaler visar att de som står längst från arbetsmarknaden inte får tillräckligt med stöd för att närma sig ett arbete. Det förstärks i och med den pågående och hastiga omstöpningen av Arbetsförmedlingen. Flera signaler pekar mot en nedgående konjunktur och landets kommuner och regioner går in i tuffare ekonomiska tider de närmaste åren. Var tredje region och nästan var fjärde kommun hade underskott 2018.

Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar som nu förändras kraftigt. Eva Nordmark (S) är ny arbetsmarknadsminister sedan ett par dagar och Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg ska sluta. Samtidigt står Arbetsförmedlingen inför sin största omdaning någonsin. Personal och kontor försvinner; I Värmland föreslås antalet kontor minska från femton till fem.

Medborgarnas möte med Arbetsförmedlingen styrs alltmer över till digitala kanaler som inte är fullt utvecklade. De som står längst från arbetsmarknaden är i behov av fysiska möten med personal från Arbetsförmedlingen i sitt närområde för att kunna vara aktivt arbetssökande och ta steget in i arbetslivet.

Reformeringen av Arbetsförmedlingen är en del av regeringsöverenskommelsen och januariavtalet. Vi vet att det pågår förhandlingar om en ny arbetsmarknadspolitik på regeringskansliet och i riksdagen. Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar men viktiga delar åligger kommunerna. Vi har ett gemensamt intresse av och ansvar för att få fler i arbete. Därför vill SKL här komma med ett par konstruktiva förslag till regeringen:

1. Låt kommunerna få en större roll

Kommunerna har lång erfarenhet av att ge stöd till individer som står långt från arbetsmarknaden. Enligt januariavtalet ska fristående Lov-aktörer hjälpa och matcha arbetssökande istället för Arbetsförmedlingen från 2021 och framåt. Kommunerna bör ges möjlighet och statlig finansiering för att stödja individer i behov av samordnade och långsiktigt rustande insatser.

2. Pröva först.

Ta tillfället att pröva det arbetsmarknadspolitiska program SKL har tagit fram och att ge ett antal kommuner i uppdrag att samordna insatser för arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden. Olika former av utförande av statliga arbetsmarknadsinsatser kan först testas och sedan växlas upp.

3. Var tydliga och förankra processen

När den största reformeringen av arbetsmarknadspolitiken i modern tid genomförs får det inte finnas några glapp. Utan ordentliga konsekvensanalyser och en strukturerad dialog med olika samhällsaktörer kan det gå fort men riskerar att bli mycket fel.

När arbetsmarknadspolitiken inte fungerar hamnar de som står allra längst från arbete ännu längre bort. Konsekvenserna blir stora, inte bara för individer och familjer, utan också för välfärden i stort. Risken är att fler hamnar i försörjningsstöd och kostnaderna, på redan tyngda kommuner, ökar. Sammantaget kan leda till att besparingar kan behöva göras inom vård, skola och omsorg.

Det har Sverige inte råd med.

Anders Knape (M)

Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.