Vågar man hoppas på att det börjat ske en tillnyktring inom socialdemokratin gällande både migrationspolitiken och synen på tiggeri? Åtminstone så börjar allt fler socialdemokrater ute i landets kommuner reagera mot den verklighetsfrånvända låt gå-linjen.
Flera socialdemokratiska kommunalråd kräver nu att det sätts en form av tak för invandringen, och även partiledningen vill egentligen inte ha tillbaka den generösa migrationspolitik som satte landet ordentligt i klistret under migrationskrisen 2015. Men partiet är djupt splittrat. Många partiföreträdare har internaliserat den generösa politiken, och en sådan självbild är svår att skaka av sig.
Men många ute i landets kommuner har en betydligt mer nykter syn på det hela – de måste ju leva med verkligheten av ett stort mottagande som de oftast inte har kapacitet eller resurser för att klara av. Se bara på hur Filipstads öde skildrats också i riksmedia på senare tid. När tillfälliga statliga bidrag upphör och utjämningssystemet inte förmår att kompensera så blir det ebb i kommunkassan. För flertalet av de nyanlända kommer inte in i arbete och själva därmed bidra med skatteinkomster.
En som insett problemen är Eskilstunas kommunalråd Jimmy Jansson (S). I söndagens Agenda i SVT sade han att han vill ha ett tak för invandringen. Det skall sättas just med hänsyn till hur länge utrikesfödda är arbetslösa och hur mycket som betalas ut i bidrag. Nyckeltal över till exempel trångboddhet, hur lång tid det tar att komma in i svenska samhället och vilka resurser kommunerna har måste tas fram. Sedan får invandringen anpassas efter det – alltså hur mycket vi faktiskt förmår att ta emot.
Liknande tongångar hörs från Lars Stjernkvist (S), som är kommunalråd i Norrköping och i egenskap av före detta partisekreterare ett tungt namn inom Socialdemokraterna. Han håller för S-tankesmedjan Tidens räkning på att formulera en ny socialdemokratisk migrationspolitik. Även om han ger lite motstridiga besked gällande ordet "tak" så är det klart att Stjernkvist är realist och också vill ha begränsningar.
Även i tiggerifrågan har det börjat röra på sig inom Socialdemokraterna. Det är i samma Jimmy Janssons Eskilstuna som man infört krav på tillstånd för att tigga. Även på detta område har Jansson visat en större klarsyn än många andra av sina partikamrater. Sedan Högsta förvaltningsdomstolen gett klartecken för lokala regleringar eller förbud för tiggeri så har några kommuner infört det, och fler väntas.
Detta har fått vissa lokala S-företrädare att reagera och kräva nationella regler. Annars är ju risken att enligt dem att ansvaret faller olika och att tiggare slussas från ena kommunen till den andra. Bland de som reagerat är Niklas Karlsson, S-ordförande i Skåne, och Helene Hellmark Knutsson, S-ordförande i Stockholms län.
Tänk, för bara ett par år sedan var det höjden av högerpopulism att vilja ha tak för invandringen och nationellt tiggeriförbud! Och nu förs dessa tankar fram av ledande socialdemokrater. Det återstår dock att se hur väl denna omsvängning kommer att få fäste inom Socialdemokraterna. De har inte bara en splittrad intern opinion att ta hänsyn till. De lutar sig också mot stödpartier i och utanför regeringen – Miljöpartiet, Centern, Liberalerna och Vänsterpartiet – som alltjämt förespråkar en generös migrationspolitik och som inte heller vill se några tiggeriförbud. Men det finns trots allt lite hopp ändå.