Den vilda Vänerlaxen är akut hotad då stammarna i Gullspångsälven och i Klarälven bokstavligen simmar för livet.
I dagarna beslutade Mariestad, som första kommun, att ge medel till Laxfond Vänern inför utsättningarna 2020.
Vattenkraft må vara en god energikälla, men för den lekande laxen och öringen är den en katastrof. I dag återstår bara spillror av den en gång så stolta och vida kända Vänerlaxen. Fortum kompenserar genom sin avelsverksamhet i Forshaga där man sätter ut 175 000 smolt per år i Klarälven. Skillnaden mellan vild och odlad lax är att den senare har fettfenan bortklippt för att kunna skilja dem från vildlax.
Åtgärder
I en sammanställning gjord av Sportfiskarna i fjol var endast 17 procent av den infångade laxen i Vänern av vilt ursprung.
– När det gäller Gullspångslaxen är det ett extremt litet bestånd kvar. Men vi vidtar också åtgärder i älven med att utveckla tillgängliga lek- och utvecklingsmiljöer, säger Fredrik Larsson, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
De senaste två åren har länsstyrelsen minskat dispenstilldelningen för den redskapstyp som används vid laxfiske, dessutom har myndigheten infört ett förbudsområde utanför Gullspångsälven.
2017 drog yrkesfiskarna upp 17 ton lax i Vänern och 2 ton öring.
Laxfond Vänern bildades under 1980-talet och kämpar för att skapa ett hållbart laxfiske. Inför nästa år har stiftelsen vädjat till de 13 kommunerna runt om Vänern att bidra med medel. Mariestad har som första kommun beslutat att medfinansiera projektet med 60 000 kronor förutsatt att en majoritet av övriga kommuner är med på tåget. På sikt är ambitionen att hitta en modell att öka intäkterna via frivilligavgifter
2019 satte Laxfonden tillsammans med trollingklubbarna och övriga frivilliga ut 68 009 lax- och öringsmolt i Vänern. Det kan jämföras med utsättningen av 200 000 smolt årligen i slutet av 1980-talet. Nu hoppas Laxfonden med flera att komma upp till 90 000 kvalitetssäkrad smolt om året för att Vänern ska förbli laxfiskarnas paradis.