Här i Värmland har 25 procent av bruttoregionalprodukten sitt ursprung i skogsnäringen. Om man minskar andelen brukad skog genom fler avsättningar till reservat och grön infrastruktur kommer det att påverka både klimat och ekonomi, skriver Anders Bengtsson.
Det finns många åsikter om våra älskade skogar. Om hur de ska skötas eller lämnas orörda och på så sätt rädda klimatet. På debatt- och insändarsidorna berättas om skövlade skogar som giriga skogsägare förstört för ekonomisk vinning. Skogar som brukas är inga riktiga skogar och dessa skogar saknar både biologisk mångfald och klimatnytta. En skribent gick så långt att hon jämställde svenskt skogsbruk med regnskogsskövling.
Berättelser och historier kan ibland behöva kryddas lite för att bli bra. Men historien och känslan den skapar är inte någon bra grund att fatta beslut på. Beslut måste fattas med grund i kunskap och beprövad erfarenhet.
Varför skrivs då dessa historier på insändarsidor och på sociala medier? Kanske för att bearbeta att ”deras skog” inte ser ut som den gjorde för 20 år sen när de var där som barn och grillade korv. Kanske för fler klick Facebook eller fler medlemmar i sin förening. Faktum är att ”deras skog” ägs och brukas av någon som helt eller delvis lever av det skogen ger. Den mogna skogen förädlas till klimatsmarta produkter genererar dessutom jobb åt många flera än skogsägarna.
Här i Värmland har 25 procent av bruttoregionalprodukten sitt ursprung i skogsnäringen. Om man minskar andelen brukad skog genom fler avsättningar till reservat och grön infrastruktur kommer det att påverka både klimat och ekonomi. Då den globala efterfrågan på virke inte blir mindre för att vi i Sverige producerar mindre kommer träd att fällas i en annan del av världen där det sannolikt bedrivs ett mindre hållbart skogsbruk än i Sverige. En minskad virkesproduktion resulterar i mindre pengar till vår välfärd. Skogsbruksmotståndarna vill således såga av grenen som vi alla och miljön sitter på.
Skogen är en tillgång för klimatet, inte en belastning. De senaste hundra åren har virkesförrådet i den svenska skogen fördubblats. Utan skötsel och återplantering hade det inte blivit så. För att bli fossilfria måste vi bli ännu bättre på att bruka våra skogar. Välskötta skogar ger virke till hälsosamma byggnader som binder kol under lång tid.
Av den del av trädet som inte kan användas till byggmaterial, papper och kartong gör vi produkter som redan nu ersätter oljebaserade produkter som plast och drivmedel. Därigenom uppstår en substitutionseffekt, koldioxiden som skulle släppts ut i och med användandet av den importerade oljan ersätts med inhemsk skogsråvara och därmed släpps mindre koldioxid ut.
Substitutionseffekten beräknas vara 40 miljoner ton att läggas till de 54 miljoner ton koldioxid som den växande svenska skogen tar upp varje år. För den intresserade finns en rapport om detta på skogforsk.se. Den heter ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan”.
Alla som lever skapar koldioxidutsläpp i olika omfattning. Det är nödvändigt att vi gör det vi kan för att minska vårt avtryck. Men det är bara vi i de gröna näringarna som med vårt arbete tillsammans med fotosyntesen binder koldioxid i hållbara produkter. Vi som brukar skog och mark som ger mat, material och bränsle till oss alla.
Anders Bengtsson
Ordförande, Mellanskog södra Värmland