Det har således blivit löften om 84 miljarder. Det är riktiga och viktiga steg att ta för att stärka svensk försvarsförmåga, skriver Hans Wallmark.
I maj kunde Socialdemokraterna inte tänka sig 1,5 procent av BNP till försvaret. Den 30 augusti meddelas på en pressträff att det nu ändå blir så. Det är en allt annat än rak och vacker väg. Så här har den slingrat sig fram:
Hanaholmen är ett naturskönt kulturcentrum beläget i Helsingfors närhet. Utöver att vara en mötesplats för det finsk-svenska genom att dess tillblivelse har sin grund i att Sverige efterskänkte gamla krigslån har den dessutom nu skrivit in sig i svensk försvarspolitik.
Reportern Mikael Holmström följde ett seminarium på plats. Medverkade gjorde Beatrice Ask (M) och Niklas Karlsson (S). I ett panelsamtal bekräftade båda att nästa försvarsbeslut i Sverige vilade på antagandet om ökade anslag upp till motsvarande 1,5 procent av BNP. Det rapporterades i en artikel i Dagens Nyheter. För ett par veckor sedan påminde Holmström om denna händelse i en gedigen text om Försvarsberedningen som sprängdes.
I maj överlämnades försvarsberedningens slutrapport till statsrådet Peter Hultqvist (S). Fram till de sista dagarna fanns alla förutsättningar att presentera ett betänkande i bred politisk enighet. Så blev inte fallet.
Tolv ledamöter från alla åtta riksdagspartier – en från vart och ett utom Socialdemokraterna och Moderaterna som haft tre företrädare var – har i drygt två års tid samtalat, lyssnat på digra föredragningar, läst och talat med varandra. Till stöd har funnits tjänstemän från centrala departement men även Försvarsmakten och Försvarets Materielverk. Det har inte varit fråga om något slags förstärkt studiecirkel utan om att försöka mejsla fram nästa försvarsbeslut. Regeringens egen ordförande har varit tidigare försvarsministern och talmannen Björn von Sydow. Lyhörd, påläst och kunnig. Som den docent från Stockholms universitet han är har han lyckats leda arbetet på ett gott akademiskt vis.
Redan i december 2017 presenterades delrapporten Motståndskraft som behandlade olika förslag om hur det svenska totalförsvaret kan återuppbyggas och ges en ny modern skepnad.
På ett skickligt sätt har von Sydow manövrerat. Huvudbetänkandet – Värnkraft – kan sägas bygga på tre pelare. Den första är omvärldsanalysen. Enkelt uttryckt så har det blivit sämre, instabilare och mer svårförutsägbart. Rysslands upprustning, angreppet mot Georgien 2008 och den illegala annekteringen av Krim 2014 med de därpå följande och till i dag fortsatta blodiga striderna i östra Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget. Till den svenska partivänsterns ogillande – inklusive utrikesminister Margot Wallström (S) – har försvarsberedningen slagit fast: ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas.”
Detta har resulterat i ett antal konkreta förslag om vad som måste göras för att bygga upp svensk förmåga. Det handlar om att förstärka krigsorganisationen Det behövs en utbyggd numerär. Från dagens två brigader måste man gå mot tre. Återetablering av regementen och militär närvaro inklusive att artilleriutbildning återetableras i Kristinehamn. Det behövs mer kvalificerat materiel inom alla vapenslagen under många år. Hemvärnet och personalförsörjningen är andra centrala delar.
Kort sagt återtagande av förmåga. Och den prislapp allt detta landar på blir för de militära delarna ungefär 84 miljarder till 2025 eller motsvarande cirka 1,5 procent av BNP. Precis på slutet tvekade Socialdemokraterna. Partiet kunder inte göra ett handslag om nivån. Allt annat sade man sig vara överens om. Det var i det läget samtliga borgerliga partier pekade på att S kraschat beredningen. Det var vägen fram till detta haveri Holmström beskrev i sin DN-artikel.
Nu har så fortsättningen kommit. Socialdemokraterna, Centern, Miljöpartiet och Liberalerna som tillsammans skapat det 73-punktsprogram och den budgetsamverkan som möjliggör fortsatt socialdemokratiskt maktinnehav har bundit sig vid varandra. S meddelar att det blir 84 miljarder – och en ökning om fem miljarder per år till 2025 – precis som M landade på tillsammans med KD, C och L i försvarsberedningen. Men priset för Socialdemokraternas reträtt kommer att bli skattehöjningar och andra finansieringar ogillade men accepterade av C och L.
Det har således blivit löften om 84 miljarder. Det är riktiga och viktiga steg att ta för att stärka svensk försvarsförmåga. Långsiktigt är det bra för Sveriges säkerhet. Viktigast för S är nog kanske ändå att det medger fortsatt maktinnehav när nu budgetsamarbetet utsatts för en tuff prövning och bestått.
Hans Wallmark (M)
Utrikespolitisk talesperson, ledamot av Försvarsberedningen och Hanaholmens direktion