Låt EU finansiera Europas energiomställning

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Ekonomiskt stöd från EU garanterar en omställning till förnybar elproduktion och att EU:s mål för klimatet uppnås. Detta gynnar alla och kanske inte minst EU självt, skriver Anders Andersson.
Foto: Martin Meissner/AP
Ska EU uppnå sina klimatmål krävs sannolikt regelrätta EU-bidrag för att få en omställning till ett förnybart elsystem, där vindkraft i dagsläget är det mest utvecklade och effektiva energisystemet, skriver Anders Andersson.

Enligt Europeiska Revisionsrättens rapport Vind- och solkraft för elproduktion måste kraftfulla åtgärder vidtas om EU:s mål ska uppnås (2019). Det är osäkert om EU uppnår målet att 20 procent av den använda energin är förnybar i slutet av 2020. Andelen var 17,5 procent 2017, då omkring hälften av medlemsländerna uppnått sina nationella mål. För övriga medlemsländer blir det en stor utmaning. Flera av dessa och andra EU-länder, exempelvis Estland, Lettland, Litauen, Polen, och Bulgarien, har även över tid oförändrat höga utsläpp av växthusgaser, främst därför att en stor andel av elproduktionen baseras på kol och naturgas.

Trots EU:s målsättningar och direktiv har de nationella satsningarna på förnybar energi (främst sol och vindkraft) avstannat sedan 2014. Mycket tyder därför på att EU kommer att misslyckas med att uppfylla sina mål för 2030 – 40 procent mindre växthusgasutsläpp och 27 procent förnybar energi, samtidigt som flera länder saknar mål för sina utsläppsminskningar.

Sveriges koldioxidutsläpp från transporter upphör till stor del om fordonen blir eldrivna, eftersom svensk el är fossilfri. I många EU-länder är dock elfordon ingen lösning för klimatet, eftersom 46 procent av elproduktionen i EU baseras på fossila bränslen. Därför är det oerhört viktigt att ersätta den fossila elproduktionen med förnybara alternativ. Övergången till eldrivna fordon kräver dessutom ökad elproduktion.

Omställningen är dyr och därför är engagemanget i många länder lågt. Ska EU uppnå sina klimatmål krävs sannolikt regelrätta EU-bidrag för att få en omställning till ett förnybart elsystem, där vindkraft i dagsläget är det mest utvecklade och effektiva energisystemet. I Sverige är anläggningskostnaden omkring 3 miljarder kronor för en landbaserad vindkraftspark som årligen producerar 1 TWh elenergi. Att ställa om Polens kolbaserade elsystem (152 TWh, varav 90 procent fossilt) kostar då 410 miljarder kronor. Motsvarande kostnad för Bulgarien är 66 miljarder och för hela EU 5000 miljarder kronor. Därtill krävs utbyggnad av Europas elnät.

EU-budgetens post Smart tillväxt för alla utgör 45 procent av totala budgeten på 148 miljarder euro och finansierar regional utveckling, jobbskapande och forskning inom energi och transport (EU-information, Sveriges riksdag, 2019). Det är rimligt att stora delar av den budgetposten under åtminstone en tioårsperiod går till stöd för omställning av elproduktion, vilket även gynnar regionernas ekonomi och arbetsmarknad.

Stödet kan även gå till mer forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft, solenergi och andra förnybara energikällor. Länderna söker förslagsvis stöd för att etablera lika många TWh förnybar el som de förbinder sig att avveckla fossilgenererad el. Stödet ges som generösa lån eller direkta bidrag.

Europeiska Revisionsrätten skriver i sin rapport att den ökade andelen förnybar energi inte räcker för att EU:s mål för 2020 ska nås. Målen för 2030 är ambitiösare och 2050 ska utsläppen av växthusgaser ha minskats med 80-95 procent jämfört med 1990. Målen kräver stora och krävande investeringar för många länder. Ekonomiskt stöd från EU garanterar en omställning till förnybar elproduktion och att EU:s mål för klimatet uppnås. Detta gynnar alla och kanske inte minst EU självt, som får visa att unionen gör skillnad och är en självklar del av Europas framtid.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.