Människor ställer inte om lika snabbt och lätt som tekniken. Det nya arbetslivet kräver att vi skaffar oss nya färdigheter och utvecklar de gamla, skriver Ann-Therese Enarsson och Carl Melin.
Världsbanken konstaterade nyligen att automatiseringen stöper om vårt arbetsliv och arbetssätt i grunden. Teknikutveckling har vi alltid haft och det är bra. Den skapar jobb och välstånd och gör våra liv rikare och bekvämare.
Även om vi ibland tänker att det var ”bättre förr” är det ytterst få som vill stänga ned internet, byta ut sin bil mot en Saab V4 eller installera en fast telefon med tillhörande förlängningssladd. Telefonsamtal är endast en mycket liten del av det som vi idag använder våra telefoner till, våra bilar hjälper oss att parkera och ytterst få sätter upp nya hyllor för CD-skivor i sina vardagsrum.
Drivkraften i teknikutvecklingen är framförallt automatiseringen som helt enkelt innebär att arbetsmoment som tidigare utfördes av människor i stället utförs av maskiner. Under huvuddelen av 1800- och 1900-talet behövde dock dessa maskiner hanteras av människor. Det teknikskifte vi ser nu – digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens (AI) – innebär att även den typen av arbetsuppgifter byts ut och förändras. Människostyrda maskiner ersätts av datorstyrda robotar.
För sex år sedan skrev Oxfordforskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne en mycket uppmärksammad artikel om att ungefär hälften av alla jobb som finns i dag går att automatisera. I grunden kan alla jobb där det går att definiera alla arbetsmoment att ersätta med en maskin. I verkligheten handlar det dock inte om att jobb försvinner så mycket som att jobb förändras.
I OECD:s senaste rapport har de beräknat att 14 procent av jobben kommer bli helt automatiserade medan 32 procent av jobben kommer förändras signifikant inom en snar framtid. Men det skapas också nya jobb. Den som i dag läser platsannonser ser jobbtitlar som våra föräldrar – och många av oss själva – inte kan förstå överhuvudtaget.
Teknikutvecklingen är dock inte oproblematisk. Människor ställer inte om lika snabbt och lätt som tekniken. Det nya arbetslivet kräver att vi skaffar oss nya färdigheter och utvecklar de gamla. Om vi inte gör det kan vi inte behålla våra gamla jobb – eftersom dessa förändras – och än mindre konkurrera om de nya jobb som skapas.
Det är framför allt utvecklingen av AI som gör att det inte bara är traditionella fabriksjobb som automatiseras utan nu utmanas typiska tjänstemannayrken som innefattar arbetsuppgifter som finansiell analys, revision och medicinska diagnoser.
Det är därför dags att få bred samsyn på en rad viktiga områden för att vi ska kunna möta framtidens jobb:
• Skolan måste förbereda människor för ett arbetsliv där man behöver byta jobb flera gånger.
• Ett nytt mind-set för lärande hos såväl organisationer som individer behövs.
• Det måste finnas ekonomiska och praktiska möjligheter att ”byta spår” under hela arbetslivet. Även i högre ålder än i dag.
Det här är viktigt och det är bråttom. Rätt hanterat skapar digitaliseringen ett bättre samhälle och mer välstånd. Men fel hanterat kommer automatiseringen inte bara att skapa vinnare utan också många förlorare. Det centrala är en fungerande omställning vilket framförallt handlar om ett system för ett livslångt lärande.
Ann-Therese Enarsson
Vd, tankesmedjan Futurion
Carl Melin
Forskningsledare, Futurion
Fotnot: Futurion är TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja för framtidens yrkesliv