Riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh har länge varit en nagel i ögat på Vänsterpartiets partiledning då hon konsekvent bekämpat alla former av hedersförtryck. Till slut fick de nog och har beslutat att utesluta henne ur partiet. Det är egentligen allt man behöver veta om det partiet.
Det är bättre att förekomma än förekommas, tycks Vänsterpartiet också ha resonerat. SVT kunde efter uteslutningsbeskedet från partisekreteraren Aron Etzler avslöja att Kakabaveh själv hade beslutat sig för att lämna partiet. Detta i en intervju med SVT:s program Min sanning, som skall sändas i nästa vecka. Egentligen är det inte hon som lämnar V, det är de som lämnar mig, säger hon i intervjun. Med tanke på hennes ursprung, som kurdisk gerillakrigare i Iran och Irak och som flydde hit som 20-åring, är det inte förvånande att hon aldrig vikit ner sig.
För att vara ett gammalt kommunistparti är Vänsterpartiet ganska spretigt och innehåller ganska många uppfattningar på den vänstersocialistiska kanten. Men vissa saker är det tabu att ifrågasätta, och dit hör bland annat de frågor som engagerat Kakabaveh mest. Hon har varit stenhård motståndare till alla former av hedersförtryck, och lyft frågor om våld, mord och islamistiska moralpoliser i de segregerade förorterna. Det gör man inte ostraffat i ett parti som länge vägrat att se vad de flesta andra ser.
Och då har Etzler mage att på presskonferensen stå och säga att det känns extra ledsamt eftersom hon "är en person som har gjort stora insatser för att driva frågan om hedersvåld". Sanningen är ju att hon mer eller mindre tvingat Vänsterpartiet att ens erkänna att det finns ett problem här. De brydde sig inte ens om att kontakta henne innan uteslutningen, utan hon fick reda på det via media.
Som svepskäl anger V-ledningen att Kakabaveh sjukskrivit sig vid riksdagsgruppens möten och att hon underlåtit att betala partiskatt. Själv säger hon att hon under lång tid mobbats, frysts ut och utsatts för grova påhopp av andra vänsterpartister. Hon har kallats "homofob", "rasist", "islamofob" och "en belastning för partiet". Då är det knappast märkligt att man inte velat gå på möten eller betala pengar till sina mobbare. Hon anklagas också för att ha sjukskrivit sig från statsministeromröstningen (där V ändå lade ner sina röster) och argumenterat mot att Löfven skulle bli statsminister.
Amineh Kakabaveh höll på att mista sin riksdagsplats då partiet inför valet 2018 ville peta bort henne från listan, men hon lyckades samla stöd för att hamna på valbar plats. Det är uppenbart att partiet länge velat bli av med den i deras tycke besvärliga Kakabaveh. När Vänsterpartiet försöker värva väljare i de invandringstäta förorterna så kan man inte ha en företrädare som tar strid mot de avarter som finns där i form av hedersförtryck och islamism.
Detta säger allt om Vänsterpartiet och att det inte är ett parti som man kan lita på när det gäller en av vår tids mest brinnande frågor. Att partiet kallar sig feministiskt är ett hån när de samtidigt genom sitt agerande visar att de förnekar de problem som finns med hederskulturer och kvinnoförtryck. Skamligt och utan heder är bara förnamnet.