Inför nolltolerans mot skolbränder

Debatt
PUBLICERAD:
Under sommaren har Fredricelundsskolan och Engelska skolan (bilden) brunnit i Karlstad. I båda fallen handlar det om anlagda bränder som har startat i träfasaden, skriver Anna Ranow.
Foto: Tommy Andersson
Det är hög tid att kommunerna lär av misstagen, skärper kraven i sina upphandlingar och börja bygga skolor som man inte kan sätta eld på, skriver Anna Ranow.

Under sommaren har Fredricelundsskolan och Engelska skolan brunnit i Karlstad. I båda fallen handlar det om anlagda bränder som har startat i träfasaden. Det borde inte kunna hända med tanke på att historien upprepas gång på gång. Ändå byggs det fortfarande skolor som går att sätta eld på.

Ingen annan byggnad är så utsatt för bränder som just skolbyggnader. Mer än hälften av alla bränder i skolor är anlagda, vilket är en dubbelt så hög andel som i samhället totalt sett. De senaste två åren har ett 40-tal skolor och förskolor brunnit i Värmland, enligt nyligen publicerade siffror från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Det är viktigt att fråga sig varför det finns barn och unga som vill bränna ner sin skola och går till handling, men också varför de lyckas med det. Det höjs röster om att det är ”auktoritetskris”, att det behövs mer ordning och reda, tydligare gränser och påföljder. Här finns säkert mycket att göra, men vi vill lyfta problemet ur ett annat perspektiv. Varför bygger man överhuvudtaget skolor som går att sätta eld på?

Skolbränder startar oftast från utsidan av skolbyggnaderna och efter skoltid, när ingen är på plats och kan anmäla. Förloppet är många gånger så snabbt att brandkåren inte hinner fram och de bränder som ger störst skador är de som börjar i fasaderna och sprider sig via takfoten upp på vinden. Nästan utan undantag handlar det då om skolor som är byggda med träpanel på fasaden, helt eller delvis, och med en luftspalt som går rakt upp genom takfoten utan något brandskydd däremellan.

För att hindra anlagda bränder måste vi bygga mer robust och brandsäkert. Det räcker inte som många byggherrar gör att förlita sig på Boverkets byggregler. I Brandforsks rapport ”Anlagda skolbränder går att förhindra” kan man läsa följande: ”En viktig slutsats när forskarna analyserat hur skolbränder sprider sig är att byggreglerna inte är utformade att skydda mot spridning från en brand som anlagts utomhus, utan för att begränsa spridningen av en brand inomhus”.

Det enklaste sättet att skydda en byggnad mot anlagd brand är att bygga med helt obrännbara material. En förebild i det här sammanhanget är Skolfastigheter i Stockholm som vägrade acceptera skenande försäkringskostnader och lyckades vända utvecklingen genom att höja säkerhetstänkandet på alla nivåer. En av åtgärderna är att de bygger alla nya förskolor och skolor med obrännbara fasader i tegel eller fibercement. Dessa material har även fördelen att det syns att de inte går att antända. Det är ingen idé att ens försöka.

Det är hög tid att kommunerna lär av misstagen, skärper kraven i sina upphandlingar och börja bygga skolor som man inte kan sätta eld på. På vilken annan arbetsplats skulle man acceptera en sådan osäker arbetsmiljö? Inför nolltolerans mot skolbränder. Det är bara en tidsfråga innan en dödsbrand sker.

Anna Ranow

Ingenjör på Cembrit

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.