Skulle du säga ifrån mot trakasserier?

Debatt
PUBLICERAD:
Det behövs fler personer utanför den drabbade gruppen som står upp när någon annan blir utsatt för trakasserier, skriver Nine Karlsson Norman och Hazel Ståhl.
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT
Civilkuraget är ett kraftfullt och viktigt verktyg för att bidra till en hälsosam arbetsplats där människor står upp för lika rättigheter, oavsett om det gäller dem själva eller någon annan, skriver Nine Karlsson Norman och Hazel Ståhl.

Skulle du säga ifrån om dina kollegor drog transfobiska skämt? Skulle du säga ifrån om dina kollegor spekulerade kring den nyanställdas sexuella läggning? Är du en person som aldrig eller sällan råkat ut för särbehandling på grund av sexuell läggning, kön, könsidentitet eller -uttryck är chansen större att du skulle våga säga ifrån. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att motverka trakasserier i arbetslivet men genom att vi som kollegor visar civilkurage kan vi gemensamt sträva mot visionen om att alla ska få vara den de är utan att drabbas av kränkande särbehandling.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visade i en rapport 2017 att det bland unga Hbtq+-personer som utsatts för trakasserier och diskriminering finns de som känner sig tvingade att byta jobb. Andra drar sig för att söka jobb för att de inte vill bli negativt behandlade. Väl i arbetslivet förekommer trakasserier på grund av kön, könsidentitet och sexuell läggning. På en arbetsplats där det råder en stark tystnadskultur finns risk för att trakasserier kan fortgå.

En tystnadskultur kan göra det svårt för vem som helst, men det är ofta lättare för den som inte upplever sig utsatt att höja rösten. Det behövs fler personer utanför den drabbade gruppen som står upp när någon annan blir utsatt för trakasserier. Det kan till exempel handla om att heterosexuella personer sätter ner foten mot homofobi eller att en cis-person markerar när en kollega får utstå obekväma frågor om sin könsidentitet.

Civilkurage handlar inte om att förstå hur det är att utsättas för trakasserier eller diskriminering. Det handlar heller inte enbart om att sätta ner foten och säga ifrån till andra. Det kan också vara att stötta andra som säger ifrån eller att ifrågasätta en ovidkommande kommentar. Att helt enkelt inte skratta med i ett nedsättande skämt är också ett sätt att markera att det inte känns eller är ok.

Vi kan visa civilkurage genom att lära oss om våra egna omedvetna fördomar och språkbruk eller att synliggöra andra genom att till exempel fråga vilket pronomen den nya kollegan har. Det handlar om medmänsklighet och intolerans mot kränkningar och ytterst om att visa respekt inför människors integritet och olika gränser.

Arbetsgivare är enligt diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen skyldiga att förebygga diskriminering och trakasserier samt verka för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet genom att vidta aktiva åtgärder. Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket har fått ett regeringsuppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser hos arbetsgivare för att stärka det förebyggande arbetet. Hbtq+-personer är en av de grupper som har ett särskilt skydd mot diskriminering och trakasserier i diskrimineringslagen och omfattas av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet och -uttryck och sexuell läggning.

Civilkuraget är ett kraftfullt och viktigt verktyg för att bidra till en hälsosam arbetsplats där människor står upp för lika rättigheter, oavsett om det gäller dem själva eller någon annan. I grund och botten handlar det om att ta hand om varandra och att tillsammans bidra till ett arbetsliv där alla kan känna sig trygga med att vara den de är. Att välja att använda sitt civilkurage är en makt vi alla har, och vi behöver bli fler som tar tillvara på den. I dag är det Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Skulle du säga ifrån?

Nine Karlsson Norman

Jurist och handläggare, Agera Värmland

Hazel Ståhl

Ordförande, Värmland Pride

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.