• idag
    9 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    13 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Brev till ledarsidan: Alla elever har rätt att känna sig trygga

Ledare
PUBLICERAD:
Det är skolhuvudmännens ansvar att jobba långsiktigt och kontinuerligt med trygghet och studiero. De är också de som bär ansvaret för att elever inte utsätts för kränkande behandling, skriver Caroline Dyrefors Grufman.
Foto: Jessica Gow/TT
Frågan har stort intresse. Vad får en lärare göra för att upprätthålla ordning och reda i skolan? Rättsläget är osäkert, skriver Caroline Dyrefors Grufman.

Svar till ledare (NWT 15/8).

Barn- och elevombudets (BEO) uppdrag är att ta till vara elevers rätt att gå i skolan utan att bli utsatta för kränkande behandling. Uppdraget är viktigt att debattera.

Låt mig kommentera ledarskribentens exempel: fallet i Lidköping. Eleven med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning går i en särskild undervisningsgrupp. Eleven har själv aldrig varit fysiskt utåtagerande. I Skolans handlingsplan framgår att man inte ska använda fysiskt tvång eller höja rösten mot eleven. Trots detta tar en lärare brottargrepp runt elevens hals och nacke. Läraren har uppgett att om han känt till planen hade han förhoppningsvis inte agerat så som han gjorde.

Frågan har stort intresse. Vad får en lärare göra för att upprätthålla ordning och reda i skolan? Rättsläget är osäkert. Vi vill därför att Högsta domstolen prövar fallet för att få en ökad tydlighet i hur skollagen ska tolkas.

Det är skolhuvudmännens ansvar att jobba långsiktigt och kontinuerligt med trygghet och studiero. De är också de som bär ansvaret för att elever inte utsätts för kränkande behandling. Därför ställs krav på skadestånd alltid mot skolhuvudmannen. Vad en kränkning är står i skollagen, vilken jag rekommenderar att ledarskribenten läser.

Ledarskribenten nämner ytterligare ett fall, vilket är ofullständigt återgivet. Fakta hittar ni här.

Ledarskribenten beskriver det som ”ett fall i mängden”. Det är tråkigt att konstatera att exemplen inte sätts i proportion till antalet anmälningar BEO får in. Det går cirka 1,2 miljoner elever i svensk skola och det finns ungefär 180 000 legitimerade lärare. Under förra året fattade BEO cirka 1 500 beslut. I 73 av dessa beslut krävde BEO skadestånd. Färre än 20 av de skadeståndsfallen gällde en legitimerad lärare.

I ett land med skolplikt har alla elever rätt att känna sig trygga. Därför finns Barn- och elevombudet dit barn kan vända sig om de far illa i skolan.

Caroline Dyrefors Grufman

Barn- och elevombudet

NWT svarar: Barn- och elevombudet har helt rätt i att elever har rätt till en trygg och säker skolgång. Alltför många unga tvingas dagligen gå till en skola där de mobbas eller där det inte går att tillgodogöra sig utbildningen. Så ska det inte behöva vara.

Det gör det än mer beklagligt att BEO inte klarar av att skilja agnarna från vetet. Att fallen som togs upp i ledaren beskrevs som delar av en större trend beror på att det inte finns någon brist på andra fall. I fjol tvingades en skola i Mölndal betala vite efter att en lärare höll fast en elev som kastade tunga föremål. Det hela skedde framför kamraterna och ansågs därför kränkande.

BEO har en viktig uppgift men har valt att bli ett hinder för skolans utveckling. Myndigheten verkar se som sin uppgift att göra lärare så oroliga att de hellre inte ingriper mot stökiga elever. Detta skadar skolgångar för otaliga elever. Därför vore det bättre att lägga ned BEO och se till att eleverna rättigheter tillvaratas på ett annat sätt.

NWT:s politiska redaktion

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.